Välj en sida

Grodor är ett samlingsnamn för vissa arter i ordningen stjärtlösa groddjur. De bildar dock ingen enhetlig taxonomisk grupp och har inte nödvändigtvis ett närmare släktskap med varandra än med andra arter inom ordningen. De skiljer sig från paddorna främst genom att huden är slätare och fuktigare och att de hoppar fram snarare än kryper som paddorna gör. Arterna förekommer i tropiska och tempererade regioner över hela världen. Europeiska arter hotas främst av att deras våtmarker fylls igen eller på grund av trafikleder som ligger mellan deras olika reproduktionsområden och levnadsområdena.

Även vi i Sverige känner till stor del till grodorna, och kommer här tio fakta som du bör känna till om grodan!

En väldigt varierande storlek…

Storleken varierar väldigt mycket, från en centimeter upp till över 30 centimeter för goliatgrodan. De har långa bakre extremiteter som ger dem möjlighet att utföra långa hopp. Huden är slätare och fuktigare än hos paddor. Dessutom har grodor inte stora, knölformiga parotidkörtlar bakom ögonen som paddorna. Pupillerna har en oval form. Vanligen finns väl utvecklad simhud mellan tårna på de bakre extremiteterna. Som alla stjärtlösa groddjur saknar vuxna grodor svans; ynglen är däremot svansförsedda, men svansen försvinner gradvis medan de utvecklas till vuxna individer.

Trots avsaknaden av ytteröron hör de ungefär som oss människor…

Grodor saknar ytteröron, utan trumhinnan mynnar direkt på huden och är tydligt synlig hos de flesta grodor (till skillnad från paddorna, som har otydligare trumhinna). Hörseln är dock god, och påminner i omfattningen om människans. Högfrekventa ljud (över 1 000 Hertz) uppfattas direkt via trumhinnan, medan ljud av lägre tonhöjd når innerörat via benstommen. Till skillnad från svansförsedda groddjur har grodorna stämband, och de kommunicerar ofta med varandra med lockrop, varningsrop och andra sorters läten. Hannarna har vanligen vid de undre käkvinklarna hudpåsar som kan blåsas upp. Dessa används för att öka lätens resonans.

Inte ens 1% av alla yngel överlever…

Som vattenlevande larver (yngel) äter de algerväxtdelar och smådjur, varför de fungerar som filtrerande renhållare. När de förvandlats och påbörjat sitt landliv äter de maskar, sniglarspindlar och andra småkryp. De är dessutom själva omtyckta bytesdjur för en rad andra organismer – i vatten blir de ofta föda åt större insektslarver och på land äts de till exempel av olika smådäggdjur och fåglar. Groddjurens levnadssätt och fortplantning har anpassats efter en hög dödlighet i de lägre åldersklasserna. Under den årliga lekperioden producerar exempelvis en åkergrodehona en äggsamling med cirka 1 500 ägg. Av dessa överlever mellan fem och tio fram till vuxen ålder då de själva kan delta i fortplantningen.

Nyligen fann zoologer en pytteliten grodart i Peru…

År 2009 fann zoologer från bland annat ”Museum für Tierkunde” en ny grodart i Anderna, Sydamerika. Arten är så liten att den kan sitta på en tumnagel och har fått namnet Noblella pygmaea (se bild nedanför). Grodan hittades på 3 100 meters höjd i Valle de Cosnipata i Peru. Till skillnad från de flesta andra grodarter är det färdigutvecklade små grodor som kommer ur äggen, inte grodyngel. Den lilla grodan är således helt anpassad till ett liv på land.

Hela åtta olika grodarter i Sverige…

Även om de flesta grodarterna förekommer i tropiska och tempererade regioner över hela världen, har vi trots allt hela åtta olika grodarter i Sverige: vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, långbensgroda, gölgroda, lövgroda, lökgroda och klockgroda. Alla dessa arter är fridlysta i landet.

10 fakta du antagligen inte visste om flamingor

10 fakta du antagligen inte visste om flamingor

Jag kan omöjligt vara den enda som vill säga "flamingos" istället för "flamingor"? Men uppenbarligen ska "flamingor" vara den korrekta termen, så jag får väl helt enkelt försöka att anpassa mig. Oavsett vad, så är flamingor (Phoenicopteridae) en familj med stora...

10 fakta du antagligen inte visste om grävlingar

10 fakta du antagligen inte visste om grävlingar

Grävlingar (Meles meles) är ett rovdjur tillhörande familjen mårddjur. Den europeiska grävlingen förekommer i Eurasien och är en av tre arter i släktet Meles. Har du kanske stött på någon grävling ute i det vilda någon gång? Då bör du känna till dessa tio punkter om...

10 fakta du antagligen inte visste om maskar

10 fakta du antagligen inte visste om maskar

Maskar kan du hitta gott om i din jord där hemma. Det är ett gammalt samlingsnamn för diverse krälande evertebrater och även ett fåtal vertebrater. Men det har inte alltid kallats för maskar, i äldre skriven svenska förekom nämligen även stavningarna matk, mack och...