10 fakta du antagligen inte visste om semlor

En semla kan gå under många namn; exempelvis fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller – om den äts med varm mjölk – hetvägg. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen. Här är ytterligare tio fakta som du bör känna till om något som du kanske äter just idag (?).





01Visst tusan är det fint mjöl…
Namnet kan tyckas låta väldigt svenskt – men i själva verket är det ett lånord från det latinska språket. Semla kommer nämligen från ”simila”, vilket betyder ”fint mjöl”. [källa]

02Grannländerna har fel…!
I grannländerna Norge och Danmark skiljer sig semlan gentemot vår svenska traditionella semla. Där får du den istället med stor sannolikhet med sylt istället för mandelmassa[källa]

03Sjuka mängder semlor…
Årligen säljs det uppemot 40 000 000 semlor i vårt avlånga land. Och inte nog med detta; även gräddförsäljningen går upp med cirka 40% under fettisdagsveckan. [källa]

04

Så populär att den nämns i bibeln…
Första gången semlan omnämns i skrift i Sverige är i Gustav Vasas bibel från år 1541. På 1700-talet började man att ta ut inkråmet på bullen och fylla semlan med inkråmet kokt i grädde. På 1850-talet kom mandelmassan och i slutet av 1800-talet lades vispad grädde på semlan. [källa]

05Andra världskriget förstörde allt…
Under andra världskriget var det ransoneringmjöl, socker och grädde. Semlor fick bara säljas på tisdagar under fastans sju veckor. Trots att ransoneringen upphörde under 1950-talet levde semelförbudet kvar till ända fram till 1960-talet. [källa]

Fortsätt läsningen på nästa sida >>



Nästa sida
PostViewCount - end of article

Relaterade artiklar