Grizzlybjörnar (Ursus arctos horribilis) erkänns ofta som en underart till brunbjörn och lever i förhållande till andra brunbjörnar i Nordamerika. Grizzlybjörnen är en stor och kompakt brunbjörn med inslag av grått i topparna av det yttre hårlagret i pälsen, något som ger den ett gråaktigt färguttryck. Även om djuret inte finns ute i det fria här i Europa, så är det ändå ett djur som ofta figurerar i amerikanska filmer, vilket gör att intresset är stort kring björnen i fråga. Därför följer nedan tio fakta som du kanske inte kände till om just grizzlybjörnar!
Grizzlybjörnar är stora och farliga – men framförallt väldigt snabba…
Grizzlybjörnar kan väga uppemot 360 kilo (där honor i regel väger cirka hälften gentemot hanarna) och blir ute i det fria mellan 20 – 25 år gamla. Om du har planer på att försöka springa ifrån en aggressiv grizzlybjörn är det nog dags att tänka om, för de har en topphastighet på hela 56 km/h – trots sin storlek! [källa]
Så fick de antagligen sitt namn…
Man tror emellertid att de ursprungligen fick sitt namn efter ordet ”grisly” som betyder ”grymt” eller ”läskigt”. Deras vetenskapliga klassificering ”Ursus arctos horribilis” namngavs också efter deras ”skrämmande” rykte av en naturforskare år 1815. [källa]
De är apex-rovdjur…
Detta betyder att de ligger högst upp i matkedjan. De jagar stora däggdjur, som exempelvis älg, hjort och till och med bisonoxar. Grizzlybjörnar använder sin hastighet och styrka för att fånga dem. [källa]
Fångar lax i stora grupper…
Varje år samlas grizzlybjörnar för att fiska efter laxen som simmar uppströms. Så många som 20 grizzlybjörnar kan ses på en och samma plats, där de ofta fångar lax som hoppar upp ur vattnet med sina tassar – ibland även direkt med munnen. [källa]
Men de äter inte så mycket som man kan tro…
Trots sitt rykte för att ha en köttätande aptit så består deras kost också av nötter, bär, frukt och löv. De äter till och med små möss. Frosseriet brukar inte sparkar igång förrän de börjar att uppvisa hyperfagi (överdriven hunger), och förbereder sig för vinterdvala. De går dock inte i riktig dvala, utan ser till att ha tillräckligt med mat för att kunna klara sig under längre perioder utan att behöva lämna sin plats. [källa]
En myt att de inte kan klättra i träd…
Det är bara en långlivad myt att grizzlybjörnar inte kan klättra i träd. Även om deras vikt och långa klor försvårar trädklättring, så är det inte omöjligt för grizzlybjörnarna att klättra vertikalt – exempelvis uppför ett träd – förutsatt att grenarna håller för bjässarna. [källa]
De älskar nattfjärilar…
Även om grizzlybjörnar tycker om att äta många olika insekter, står nattfjärilar högst upp på menyn. Forskare har observerat att björnar är villiga att klättra upp till alpina höjder vid Montanas Glacier National Park för att festa på de flygande aptitretarna. Det har även dokumenterats att björnarna kan stå och vända på stenar och tillbringa upp till 14 timmar per dygn i jakten på de specifika insekterna. Under denna tid kan de få i sig upp till hela 40 000 nattfjärilar. [källa]
Är klassade som kannibaler…
Förutom att vara allätande kan grizzlybjörnar också klassificeras som kannibaler. De har bland annat setts äta döda kroppar av svartbjörnar i Kanada. En studie om björnens matvanor som publicerades 2017 registrerades en 10-årig hane som åt på en 6-årig brunbjörn. Det var en hona som den äldre hanen åt på. [källa]
Det händer att de parar sig med isbjörnar…
I delar av Alaska och Kanada där grizzlybjörnar och isbjörnar delar habitat finns det ibland sällsynta observationer av vad observatörer kallar ”grolar bears” eller ”pizzlies” (”Prizzly” på svenska). Med stora huvuden och ljus päls är de en hybrid björn som är födda där parning skett mellan grizzlybjörn och isbjörn. Vanligtvis är det manliga grizzlybjörnar som strövar in i dessa områden och hittar kvinnliga isbjörnar att para sig med. Forskare tror att klimatförändringarna är en anledning till att de två träffas. På bilden nedanför ser du en så kallad Prizzly. [källa]
Tar väl hand om sina ungar…
Honorna får i regel inte sina första ungar förrän de är mellan fyra till sju år gamla. En dräktighet varar i 180 till 266 dagar och ungarna föds blinda och väger vid födseln bara cirka 0,5 kilo. Honan stannar med sina ungar i en trygg håla tills de är stora nog att utforska världen – vilket brukar vara vid några månader gamla. Mamman fortsätter sen att mata och skydda sina ungar i två till tre år och föder inte upp några fler förrän nuvarande har lämnat sin mammas sida. [källa]
