10 fakta om hår som de flesta har fel om

Alla har vi det, men alla kanske inte har det på huvudet. I Sverige är vi ganska vana vid att se blondiner vart vi än går, men visste du att det är en ytterst sällsynt hårfärg sett till jordens hela befolkning? Vissa använder fler hårprodukter än andra, och en del lägger avsevärt mer pengar på frisörer än vad många andra gör. Här är i alla fall tio fakta som du bör känna till om just ditt hår – oavsett vart någonstans det växer på din kropp!

Vi har lika många hårsäckar som en schimpans…

Människan brukar kallas den nakna apan, men det stämmer inte riktigt. Vi har ungefär lika många hårsäckar på kroppen som våra närmaste släktingar bland aperna, runt fem miljoner. Skillnaden är att det mesta av vårt kroppshår är tunt, kort och ljust, så kallat vellushår, som knappt syns.

Håret har flera jobb. Håret på huvudet skyddar hårbotten mot solens UV-strålning och hjälper till att hålla värmen. Ögonbrynen leder bort svett och regn från ögonen, ögonfransarna fångar damm och näshåren filtrerar luften du andas in. Varje hårsäck är dessutom kopplad till nerver, vilket är förklaringen till att du känner en spindel på armen innan den ens nått huden. Och när du får gåshud är det små muskler vid varje hårsäck som reser håret, ett arv från tiden då våra förfäder kunde burra upp pälsen för att hålla värmen.

Att tappa 100 hårstrån om dagen är helt normalt…

Enligt Hårguiden om håravfall tappar alla människor mellan 50 och 150 hårstrån varje dag. Först när du tappar mer än så handlar det om håravfall. Hårstråna i borsten är alltså oftast inget tecken på att något är fel, utan på att håret följer sin vanliga cykel.

Varje hårsäck växlar mellan tre faser. I växtfasen, anagen, växer håret i två till sju år, och där befinner sig 85 till 90 procent av håret på huvudet. Sedan följer en kort övergångsfas på några veckor och en vilofas på omkring tre månader, telogen. När vilofasen är över trycks det gamla strået ut av ett nytt. Längden på växtfasen avgör hur långt ditt hår kan bli, och det är därför vissa aldrig får hår till midjan hur länge de än låter det växa.

Håret växer ungefär en centimeter i månaden…

Håret på huvudet växer i snitt omkring en centimeter per månad, alltså 12 till 15 centimeter per år. Takten varierar med ålder och gener, men skillnaderna mellan människor är mindre än många tror.

Att klippa topparna får inte håret att växa snabbare eller tjockare. Själva tillväxten sker i hårsäcken under huden, och det som sticker ut är död vävnad av proteinet keratin. Samma sak gäller rakning: stubben känns grövre för att strået har en trubbig, avklippt ände i stället för en smal spets, inte för att det växer tillbaka kraftigare.

Ärftlighet är den vanligaste orsaken till håravfall…

Den vanligaste orsaken till att håret blir tunnare är ärftlighet, och det är vanligast hos män. Hos män börjar det ofta vid tinningarna och på hjässan, ibland redan i tjugoårsåldern. Bakom ligger en ärftlig känslighet i hårsäckarna för hormonet DHT, som gör att de krymper och producerar allt tunnare strån tills de slutar helt.

Hos kvinnor visar sig ärftligt håravfall oftast i samband med klimakteriet, och då glesnar håret gradvis över hjässan så att hårbotten syns. Hårsäckarna på bakhuvudet är mindre känsliga för DHT, och det är därför en hårtransplantation flyttar hårsäckar just därifrån. 

Blonda har flest hårstrån…

Hur många hårstrån du har beror till stor del på din hårfärg. Blonda har i snitt flest, omkring 140 000 strån, medan den som har brunt eller svart hår brukar ha runt 100 000 till 110 000. Rödhåriga har minst, ungefär 90 000.

Det jämnar ut sig ändå, eftersom rött hår brukar vara grövre per strå och blont hår tunnare. Rött hår är dessutom den ovanligaste hårfärgen i världen och finns hos bara 1 till 2 procent av befolkningen, men i Skottland och Irland är andelen betydligt högre.

Det du åt för tre månader sedan syns i håret idag…

Håret påverkas av vad du äter och om du får i dig tillräckligt av olika näringsämnen. Hårsäckarna hör till kroppens mest aktiva vävnader, men håret är inte livsviktigt. När näringen inte räcker prioriterar kroppen hjärta, hjärna och muskler, och håret blir bland det första som får stå tillbaka.

Järnbrist är en välkänd orsak till håravfall, särskilt hos kvinnor i fertil ålder, och även för lite protein och zink eller kraftiga bantningskurer kan ge ett ökat avfall. Eftersom håret går in i vilofasen innan det faller dröjer effekten ofta två till tre månader. Kosttillskott hjälper däremot bara om du faktiskt har en brist, och för mycket A-vitamin eller selen kan tvärtom orsaka håravfall.

Stress kan få dig att tappa hår flera månader senare…

Det är vanligt att tappa extra mycket hår efter en period av stark stress, efter en svår infektion som influensa eller några månader efter en förlossning. Tillståndet kallas telogent effluvium och innebär att ovanligt många hårsäckar går in i vilofasen samtidigt.

Det lömska är fördröjningen. Håret börjar falla först två till tre månader efter händelsen, så många kopplar aldrig ihop det med orsaken. Ofta kommer det stora tussar i duschen eller borsten. Den goda nyheten är att håret brukar växa tillbaka efter ungefär ett halvår.

Stress kan göra håret grått, men aldrig över en natt…

Myten säger att Marie Antoinettes hår blev vitt natten innan hon avrättades. Det går inte, eftersom hårstrået som redan sitter på huvudet är dött och behåller sin färg. Grått hår uppstår nere i hårsäcken när de pigmentproducerande cellerna tar slut, och syns först när nytt hår växer ut.

Att stress kan påskynda processen har däremot fått stöd. Forskare vid Harvard visade 2020 i tidskriften Nature att akut stress hos möss aktiverar kroppens kamp-eller-flykt-system, som frisätter noradrenalin och tömmer förrådet av pigmentstamceller i hårsäckarna. Vissa möss fick helt vit päls inom några veckor, och skadan var permanent. Studien gjordes på möss, men den var den första att förklara mekanismen.

Håret fungerar som en dagbok över dina senaste månader…

Eftersom håret växer runt en centimeter i månaden och ämnen från blodet byggs in i strået blir varje hårstrå ett arkiv. Det är därför hårprov används vid drogtester: tre centimeter hår närmast hårbotten speglar ungefär de senaste tre månaderna, medan ett urinprov bara visar några dagar bakåt.

Samma princip gör håret intressant för forskare och kriminaltekniker, som kan spåra exempelvis läkemedel och tungmetaller över tid. Håret berättar dock bara om perioden då strået växte, så det som hände innan din senaste klippning är borta.

Ett enda hårstrå kan bära ungefär 100 gram…

Hårstrået består till största delen av keratin, samma protein som finns i naglarna, och är förvånansvärt starkt. Ett friskt hårstrå brukar anges klara en belastning på omkring 100 gram innan det går av. Med runt 100 000 strån på huvudet blir den teoretiska bärförmågan flera ton, även om ingen hårbotten skulle hålla för det.

Vått hår är däremot sårbart. När håret är blött sväller strået, blir mer elastiskt och betydligt lättare att skada. Var därför försiktig med borsten direkt efter duschen och red hellre ut håret med en grovtandad kam, från topparna och uppåt. Friskt hår växer dessutom ur en frisk hårbotten, så läs gärna mer om hårbottens hudbarriär och hur du skyddar den.

Märker du att håret faller fläckvis, att det inte kommer tillbaka inom sex månader eller att du tappar mycket samtidigt som du känner dig sjuk, är det klokt att kontakta en vårdcentral.