10 fakta om att bli brun som de flesta har fel om

Solbrännan är sommarens mest eftertraktade accessoar, och samtidigt en av de mest missförstådda. Bakom den gyllene tonen finns ett försvarssystem, en kemisk reaktion som du känner igen från brödrosten och en upptäckt som gjordes helt av en slump. Här är tio fakta om att bli brun, både i solen och utan den.

Brännan är hudens nödbroms…

Du blir brun för att huden försvarar sig. När UV-strålning träffar huden börjar pigmentcellerna, melanocyterna, att producera mer av pigmentet melanin. Melaninet lägger sig som ett paraply över cellkärnorna för att skydda arvsmassan mot mer strålning.

En solbränna är alltså i grunden ett tecken på att huden redan tagit stryk. Därför brukar hudläkare säga att det inte finns någon nyttig solbränna, bara en hud som har försökt skydda sig.

Du blir brun i två omgångar…

Den första färgen kommer inom minuter. Det melanin som redan finns i huden mörknar av UVA-strålningen, men effekten bleknar oftast inom några timmar till ett par dagar. Det är därför du kan se brunare ut på kvällen än dagen efter.

Den riktiga brännan tar längre tid. Först efter två till tre dagar har pigmentcellerna hunnit bilda nytt melanin, och färgen når sin topp efter ungefär en vecka. Att sola extra hårt första dagen för att komma igång ger alltså ingen snabbare bränna, bara större risk att bränna sig.

En solbränna skyddar nästan ingenting…

Många tror att en grundbränna gör att de tål mer sol. Skyddet finns, men det är litet. En vanlig solbränna motsvarar ungefär solskyddsfaktor 2 till 4, vilket är långt ifrån de 30 eller 50 som brukar rekommenderas en solig sommardag.

Att förbränna sig i solarium inför semestern bygger alltså på en missuppfattning. Du får lite färg, men huden är fortfarande lika sårbar när du kliver ut på stranden.

Molnen släpper igenom det mesta…

En mulen dag känns ofarlig, men enligt Världshälsoorganisationen WHO kan upp till 80 procent av UV-strålningen ta sig igenom ett tunt molntäcke. Många bränner sig som värst på blåsiga och halvmulna dagar, när värmen inte varnar.

Underlaget spelar också roll. Nysnö reflekterar upp till 80 procent av strålningen och sand runt 15 procent. Den som åker skidor i fjällen i april får alltså sol både uppifrån och nerifrån, och dessutom på hög höjd där strålningen är starkare.

Du blir knappt brun genom fönstret, men huden åldras ändå…

Vanligt fönsterglas stoppar det mesta av UVB-strålningen, som är den som bränner och gör dig ordentligt brun. UVA-strålningen går däremot igenom glaset nästan obehindrat.

Resultatet är en lömsk kombination. Du får sällan någon märkbar bränna av att sitta vid ett soligt fönster, men UVA tränger djupt ner i huden och bryter ner kollagenet som håller den spänstig. Det är därför många som kör mycket bil har mer solskadad hud på den sida som vetter mot sidorutan.

Vissa kan nästan inte bli bruna alls…

Hur brun du blir styrs till stor del av generna. Huden innehåller två sorters melanin: eumelanin, som är brunsvart och skyddar bra, och feomelanin, som är rödgult och skyddar sämre. Har du ärvt vissa varianter av genen MC1R bildar huden mest feomelanin.

Det förklarar varför många rödhåriga och fräkniga blir röda i stället för bruna, hur länge de än ligger i solen. Fräknarna är egentligen små öar av pigment som mörknar i solen medan huden runt omkring förblir ljus.

Brun utan sol upptäcktes av en slump…

Den aktiva ingrediensen i nästan all brun utan sol heter DHA, dihydroxiaceton, och dess färgande effekt upptäcktes av misstag på 1950-talet. Forskaren Eva Wittgenstein vid University of Cincinnati använde ämnet i behandlingen av barn med en ämnesomsättningssjukdom och märkte att huden blev brun där lösningen hade spillts.

Upptäckten ledde till de första brun utan sol-produkterna kring 1960. Principen är densamma i dag, men formlerna har blivit betydligt bättre på att ge en jämn och naturlig ton i stället för de randiga, orangea resultaten från förr. Vill du jämföra produkter och metoder finns mer att läsa på Blibrunutansol.bz.

Brun utan sol fungerar som skorpan på ett bröd…

När DHA kommer i kontakt med huden reagerar ämnet med aminosyrorna i hudens yttersta, döda lager. Reaktionen kallas Maillardreaktionen, och det är samma kemi som gör brödskorpan brun och stekytan gyllene. Den ger också den speciella doft som många känner några timmar efter att de smort in sig.

Eftersom färgen bara sitter i det översta hudlagret försvinner den när huden fjällar av, oftast efter fem till sju dagar. Peeling före och fuktkräm efter gör färgen jämnare och mer hållbar, och i den här guiden till brun utan sol går det steg för steg. Tänk bara på att färgen inte ger något skydd mot solen.

Morötter kan faktiskt färga huden…

Att äta morötter gör dig inte solbrun, men det kan ge huden en gulorange ton. Betakaroten, färgämnet i morötter, sötpotatis och pumpa, lagras i huden, och äter man riktigt stora mängder under lång tid blir huden synligt gulaktig. Tillståndet kallas karotenemi, är ofarligt och syns först i handflatorna och på fotsulorna.

I mindre mängder kan effekten till och med uppfattas som attraktiv. Forskare vid University of St Andrews i Skottland har visat att människor bedömer ansikten med en gyllene ton från frukt och grönsaker som friskare än ansikten med solbränna.

Solarium har 18-årsgräns i Sverige…

Det är förbjudet att yrkesmässigt låta någon som inte fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium i Sverige, och samma gräns finns i Norge, Finland och flera andra länder. Den som driver ett solarium måste se till att åldersgränsen följs, även i obemannade salonger.

Bakgrunden är att solarier ger mer UVA än den naturliga solen och att ung hud är extra känslig. WHO:s forskningsorgan IARC placerar sedan 2009 solarier i samma högsta riskgrupp som tobak. Den som vill ha färg utan strålning har i dag betydligt bättre alternativ än för tjugo år sedan.

Oavsett om du väljer sol eller flaska gäller samma grundregel: färgen ska komma på hudens villkor. Solskydd, skugga mitt på dagen och lite tålamod ger en snyggare bränna än en enda lång dag i solen.