Sverige är inte övervägande bergigt i jämförelse med vissa andra länder, men det har vissa bergiga områden. De främsta bergskedjorna i Sverige är Skanderna, som sträcker sig från norr till söder längs landets västra gräns mot Norge. Skanderna omfattar flera berg och högplatåer, inklusive landets högsta punkt, Kebnekaise.
Under år 2009 började Lantmäteriet att mäta höjden på terrängerna här i Sverige – med decimeterexakt laserskanning från flygplan. Syftet var att skapa en korrekt och uppdaterad höjdmodell över hela landet. Först år 2019 presenterades de nya siffrorna på de svenska fjällen och bergen, och många av Sveriges högsta berg hade fått helt nya höjder. Vi har nog alla koll på att Kebnekaise är Sveriges högsta berg, men känner du till de nio andra högsta bergen i vårt avlånga land? Om inte, så finner du den fullständiga listan nedanför!
Akka Stortoppen – 2 011 m.ö.h.
Akka Stortoppen är ett fjäll i Stora Sjöfallets nationalpark. Berget har också fått namnet Áhkká på lulesamiska och har en dubbeltopp som delas av en smal passage med svindlande branter på båda sidor. I vissa fall räknas den något lägre av topparna, nordosttoppen, som en egen bergstopp. Enligt den äldre höjdsiffran nådde Akkas Stortopp en höjd på 2 015 m.ö.h., men vid Lantmäteriets nya laserskanning förlorade berget fyra meter, och hamnade istället på 2 011 m.ö.h., vilket nu är den nya officiella siffran. Bergstoppen till vänster på bilden – Borgtoppen – mäter 1 961 m.ö.h.
Palkattjåkkå – 2 016 m.ö.h.
Palkattjåkkå – även kallad Bálgattjåhkkå på lulesamiska – ligger i Pårte-massivet. Efter Lantmäteriets nya lasermätningar fick berget hela 14 extra meter och har nu istället en dokumenterad ny höjd på 2 016 m.ö.h. Den nya mätningen innebar också att Palkattjåkkå tog över titeln som den högsta bergstoppen i Pårte-massivet från det lite mer lättbestigna Pårtetjåkkå.
Sarektjåkkå sydtopp – 2 025 m.ö.h.
Sarektjåkkå – eller Sarektjåhkkå på lulesamiska – är ett av de större fjällen i Sarek, där hela fyra bergstoppar sträcker sig över 2 000 m.ö.h. Den som är lägst utav dessa fyra toppar är Sydtoppen, som också är Sveriges åttonde högsta berg. Sedan tidigare var berget uppmätt till 2 023 m.ö.h., men vid Lantmäteriets nya mätningar fick berget ytterligare två meter, och kan nu istället stoltsera med 2 025 m.ö.h.
Sarektjåkkå, Bucht-toppen – 2 030 m.ö.h.
Åter igen har vi Sarektjåkkå i fokus, men den här gången är det istället Bucht-toppen, som ligger öster om den tidigare nämnda sydtoppen. Tidigare mättes bergstoppen till 2 010 m.ö.h., men vid Lantmäteriets nya laserskanning fick bergstoppen ytterligare tio meter, och mäter nu istället 2 030 m.ö.h. Bucht-toppen tog därmed över Sydtoppens titel som den tredje högsta bergstoppen i Sarekmassivet och klättrade flera platser på listan över Sveriges högsta berg. Namnet kommer från kartografen G.W. Bucht, som 1870 tillsammans med två samiska bärare, var först med att bestiga Sarektjåkkås stortopp.
Kaskasapakte – 2 040 m.ö.h.
Det branta berget Kaskasapakte – eller Gaskkasbákti på nordsamiska – ligger i Kebnekaisemassivet och är populärt bland äventyrare och bergsklättrare. Innan Lantmäteriets nya mätning angavs Kaskasapaktes höjd till 2 043 m.ö.h., men blev istället uppdaterad som tre meter lägre – alltså 2 040 m.ö.h.
Sarektjåkkå nordtopp – 2 054 m.ö.h.
I Sarekfjällen och Sarek nationalpark i Lappland finner vi Sarektjåkkås nordtopp, som idag sträcker sig till 2 054 m.ö.h., efter att ha förlorat två meter sedan de gamla mätningarna gjordes. Även denna topp är populär bland bergsklättrare, men som alltid gäller det att vara rätt utrustad och ha fjällvana.
Kaskasatjåkka – 2 071 m.ö.h.
Det fjärde högsta berget vi har här i Sverige är Kaskasatjåkka – eller Gaskkasčohkka på nordsamiska. Dess topp når 2 071 m.ö.h., och bjuder på en fantastisk utsikt över Kaskasapakte och Sveriges högsta berg; Kebnekaise. Vid tidigare mätningar nådde berget 2 076 m.ö.h., vilket innebär att den nya lasermätningen har gjort att berget har förlorat fem meter i höjd.
Sarektjåkkå stortopp – 2 089 m.ö.h.
Ännu en gång finner vi Sarektjåkkå på listan, men den här gången är det faktiskt bergets högsta topp som är i fokus – och som också är Sveriges tredje högsta berg och näst högsta fjäll. Sarektjåkkå stortopp når hela 2 089 m.ö.h., och de gamla mätningarna visade sig vara samma som de nya. Stortoppen är dessutom endast åtta meter lägre än Kebnekaises högsta punkt.
Kebnekaise sydtopp – 2 093,2 m.ö.h.
Att Kebnekaise – Giebmegáisi på nordsamiska – är Sveriges högsta berg vet nog i princip alla svenskar. Men visste du att berget kröns av två bergstoppar? Bergstopparna kallas för Nordtoppen och Sydtoppen. Nordtoppen består av fast berg och når 2 096,8 m.ö.h., medan Sydtoppen kröns av en glaciär vars höjd kan variera beroende på hur mycket snö som har samlats på vintern, likaså hur mycket som smälter bort under sommaren.
Mellan 1970 och 2000 varierade höjden på Sydtoppen mellan 2 110 och 2 120 m.ö.h., och var då med ganska god marginal Sveriges högsta bergstopp. Sedan de nya mätningarna har gjorts har sannolikt klimatförändringar gjort att toppglaciärens tjocklek har krympt och Sydtoppen har blivit avsevärt lägre än vad den har varit under hela 1900-talet.
Under 2016 när Tarfala forskningsstation mätte Sydtoppen i september under år 2016 blev resultatet 2 097,1 m.ö.h., och var då fortfarande Sveriges högsta bergstopp. 2018 blev det dock en rekordsommar, vilket gjorde att toppglaciären smälte ordentligt, och 2018 mättes Sydtoppens höjd till 2 096,5 m.ö.h., vilket gjorde att det inte längre var Sveriges högsta bergspunkt. I september 2023 slogs nya bottenrekord, när Lantmäteriet gjorde sin mätning, och hamnade på idag dagsaktuella 2 093,2 m.ö.h. Om hela toppglaciären skulle smälta bort, skulle Sydtoppen endast nå 2 060 m.ö.h., vilket innebär att bergstoppen skulle klättra ner till Sveriges femte högsta bergstopp.
Kebnekaise nordtopp – 2 096,8 m.ö.h.
Och då har vi äntligen kommit till Sveriges högsta berg! Det vill säga Kebnekaises nordtopp, som alltså består av fast berg till skillnad från Sydtoppen. Berget når idag en höjd på 2 096,8 m.ö.h. och blev under den rekordvarma sommaren 2018 den högsta bergstoppen i vårt avlånga land.
Beroende på hur klimat och väder anpassar sig framöver, finns det en stor risk till att Sydtoppen och Nordtoppen kommer att pendla mellan den högsta bergstoppen i Sverige flera gånger om.
För dig som älskar att klättra i berg är Nordtoppen mer svårbestigen än Sydtoppen. Den vanliga leden till toppen brukar innebära att man först bestiger Sydtoppen, för att sedan göra en kamvandring till till Nordtoppen.
