Titan, även kallad för ”mirakelmetallen”, har etablerat sig som en grundpelare i modern teknologi och industri. Dess unika egenskaper har gjort det oumbärligt inom en rad sektorer, från flygindustrin till medicinsk teknik. Men hur mycket vet vi egentligen om detta populära grundämne? Här är tio fakta som du åtminstone bör känna till, utifall det skulle bli en livlig diskussion om den så kallade mirakelmetallen!
Titan har ett fantastiskt förhållande mellan styrka och vikt…
Av alla metaller har titan det högsta förhållandet mellan styrka och vikt. Jämfört med stål har titan övertaget, med tanke på att det är över 40% lättare men ändå är lika starkt. [källa]
Det har en hög smältpunkt…
Titans smältpunkt är förvisso kanske inte den allra högsta jämfört med många andra metaller, men den är åtminstone betydligt hög! Dess smältpunkt ligger på cirka 1 668 grader Celsius, vilket gör den lika lämplig som vilken eldfast metall som helst. [källa]
Titan har en låg termisk och elektrisk ledningsförmåga…
Med tanke på vad andra metaller kan åstadkomma har titan en relativt låg termisk och elektrisk ledningsförmåga. Den blir bara en termisk supraledare när den kyls till nivåer under dess kritiska temperatur på 0,49 kelvin. Titan är heller inte magnetiskt. [källa]
Det är det nionde mest förekommande elementet…
Titan är den nionde vanligaste metallen i jordens kärna. Kostnaden för utvinning av malmen är dock mycket hög, och bearbetningen av den genererar i regel väldigt mycket avfall. Detta förklarar varför det också är en av de dyraste industriella metallerna. [källa]
Upptäcktes först under år 1791…
Titan upptäcktes först av en man vid namn William Gregor från Trewarthenick House, Cornwall, England, under år 1791. William var en kemist och mineralogist och gjorde upptäckten av titanoxid i ett mineral som kallades ”manakins”. Senare, vid år 1795, isolerade den tyske kemisten Martin Heinrich Klaproth metalliskt titan från titanoxid. [källa]
Det används flitigt i kärnreaktorer…
På grund av dess egenskaper används titan i vissa delar av kärnreaktorsköldar, inklusive dess låga tvärsektionsarea för neutronabsorption. Metallen är även strålningsbeständigt, vilket betyder att det kan motstå skador från joniserande strålning, såsom den som genereras i en kärnreaktor. Detta kan bidra till att öka livslängden på komponenter i kärnreaktorn. [källa]
Stridsflygplanet Lockheed SR-71 byggdes till 92% av titan…
Lockheed SR-71 är ett av de snabbaste jetplanen någonsin. Under det kalla kriget kunde USA inte fritt interagera med Sovjetunionen och behövde samtidigt titan för att bygga sina stridsflygplan. Med det i åtanke skapade CIA flera skalföretag för att köpa titan från intet ont anande medlemmar av Sovjetunionen. Det hela resulterade i att USA lyckades köpa tillräckligt med titan från Sovjetunionen för att kunna bygga 32 styck Lockheed SR-71-plan. En bild på det berömda och omtalade stridsflygplanet finner du nedanför. [källa]
Kina är idag den största producenten av metallen…
Kina står för cirka 30% av världens titanproduktion, vilket gör det till den största producenten. Landet har betydande ilmenitmalmreserver, vilket gör det i ett perfekt läge för att producera det mesta av metallen. Andra länder med betydande titanproduktionsförmåga inkluderar bland annat Japan, Ryssland, Saudiarabien, Kazakstan, Ukraina och Indien. [källa]
Ämnet är en väldigt viktig del inom sjukvården…
Ända sedan 1940-talet har ämnet hjälpt läkare och andra inom den medicinska branschen att läka människor. Idag kan du hitta titan i biomedicinska implantat som pacemakers, hörapparater och ögonimplantat. Elementet binder också bra med ben och levande vävnad, vilket gör det lämpligt för ortopediska implantat. [källa]
Kan ge ifrån sig vita gnistor om det skärs med vattenstråle…
Titan kan skäras med en vattenstråle genom en process som kallas abrasiv vattenskärning. Denna metod är ofta fördelaktig eftersom den inte kräver uppvärmning, och den kan vara mer kostnadseffektiv jämfört med andra skärmetoder, särskilt när man hanterar material med hög smältpunkt. Intressant nog ger vattenskärning vanligtvis vita gnistor från sig eftersom ämnet inte har tillräckligt med järn i sig. [källa]
