Kråkor (Corvus cornix) har länge haft ett rykte om sig att vara kloka – men deras intelligens sträcker sig långt bortom vad de flesta tror. Bakom den svarta fjäderdräkten döljer sig en förvånansvärt avancerad hjärna, kapabel till både problemlösning, planering och till och med verktygsanvändning. De lever i komplexa sociala strukturer, känner igen ansikten och verkar ibland nästan ha en egen kultur. Här är tio fascinerande fakta som visar varför kråkor med rätta kan kallas naturens små professorer.
Kråkor ger gärna något i gengäld mot mat…
Kråkor ger gärna något i gengäld mot mat…Den åttaåriga gamla Gabi Mann från Seattle i Washington får gåvor från kråkfåglar i sin trädgård. Hon matar regelbundet fåglarna och små “skatter” ges i gengäld. Dessa små så kallade skatter inkluderar en silverboll i miniatyr, en svart knapp, ett blå gem, en gul pärla, en blå Lego-kloss och ett pärlfärgat hjärta. [källa]
Kråkan är en oerhört smarta fågel…
Kråkan är en oerhört smarta fågel…När en kråka dör samlas ofta andra kråkor runt kroppen – inte för att sörja, utan för att förstå vad som hänt. Forskare tror att de använder dessa tillfällen för att identifiera möjliga hot i området, till exempel rovdjur eller människor. Genom att minnas platsen och varna andra lär de sig undvika faran i framtiden. [källa]
Kan skapa sina egna verktyg…
Kan skapa sina egna verktyg…Kråkor i Nya Kaledonien visade sig böja kvistar till ett krokliknande föremål för att extrahera mat gömda i trädstammar. Detta bekräftar alltså att vilda fåglar kan skapa verktyg. De är bättre på verktygstillverkning än någon primat (förutom oss människor) och uppfinner nya verktyg genom att modifiera befintliga för att sedan förmedla dessa innovationer vidare till andra individer och generationer. [källa]
Kråkfamiljerna håller ihop…
Kråkfamiljerna håller ihop…Kråkor lever ofta i starka familjeband och är monogama, vilket betyder att de parar sig med samma partner år efter år. Både hane och hona deltar i uppfostran, och det är inte ovanligt att ungar från tidigare kullar stannar kvar för att hjälpa till med de nya syskonen. Denna samarbetsvilja gör kråkfamiljerna till tätt sammansvetsade grupper, där alla bidrar till flockens överlevnad. [källa]
Har klarat det berömda marshmallowtestet…
Har klarat det berömda marshmallowtestet…Kråkor har visat sig att klara av det så kallade “marshmallowtestet“: de motstår frestelsen att äta mat om de vet att en godare föda kommer senare. Detta test av självkontroll används även för att bedöma mental utveckling hos människor. [källa]
Känner igen ansikten – och varnar andra…
Känner igen ansikten – och varnar andra…Kråkor har ett imponerande minne och kan skilja mellan olika människor. Forskning visar att de minns personer som har behandlat dem illa – ibland i flera år – och att de dessutom kan sprida varningen till andra kråkfåglar. Det innebär att en enda dålig erfarenhet kan göra dig igenkänd som “fiende” för en hel flock. Den här förmågan att känna igen ansikten och kommunicera hot är ett tydligt tecken på hur socialt och intelligent kråkans liv verkligen är. [källa]
Kråkor och ugglor – rivaler i naturen…
Kråkor och ugglor – rivaler i naturen…Kråkor och ugglor har ett komplicerat förhållande och möts sällan som vänner. Eftersom ugglor ibland jagar kråkungar ser kråkor dem som ett hot och attackerar ofta om de får chansen – särskilt på dagen när ugglorna är som mest försvarslösa. Det handlar dock inte om ett instinktivt hat, utan snarare om självbevarelsedrift och revirförsvar. I områden där deras vägar sällan korsas lever de däremot sida vid sida utan konflikt. [källa]
Har olika läten för olika faror…
Har olika läten för olika faror…Kråkor är otroligt kommunikativa och använder en rad olika läten för att varna varandra. Forskare har upptäckt att de kan skilja mellan olika typer av hot – som en smygande katt, en jagande hök eller en människa som närmar sig. Varje fara har sitt eget varningsrop, vilket gör att andra kråkåfåglar snabbt förstår vad som händer och hur de ska reagera.
Deras vokabulär är imponerande varierad, och även om man inte vet det exakta antalet ljud, tyder studier på att kråkan kan anpassa både tonläge och rytm för att förmedla olika budskap. [källa]
Om du behöver hjälp med ditt pussel ska du be kråkan…
Om du behöver hjälp med ditt pussel ska du be kråkan…Forskning från Moscow State University och University of Iowa i USA upptäckte att kråkfåglar uppvisar starka beteendemässiga tecken på analogt resonemang med förmågan att lösa enklare pussel, som exempelvis “fågel är i luften och fisken är i vadå…?“. Analogt resonemang utvecklas annars hos människor i mellan tre till fyra års ålder. Kråkan har även använts i flera olika pusselliknande projekt som har imponerat hos människan. [källa]
Håller begravningar för varandra…
Håller begravningar för varandra…Det här kanske du kände till sedan tidigare, men är ändå nämnvärt då det anses vara så pass beundrande. Kråkor håller nämligen begravningar för andra kråkor som har dött. Ofta kommer närliggande fåglar av denna art som inte kände den nu avlidna kråkan – eller ens såg att den dog – till dessa begravningar. [källa]
5 vanliga frågor och svar om kråkor
Ja, kråkor är bland de smartaste fåglarna i världen. Studier visar att de kan använda verktyg, känna igen människors ansikten och till och med planera för framtiden. Deras problemlösningsförmåga liknar den hos små apor, vilket gör dem unika bland fåglar.
Ja, vissa kråkor kan härma mänskligt tal och andra ljud. De gör det dock inte lika tydligt som papegojor, men i fångenskap har man hört kråkor säga ord, vissla melodier och till och med härma bilalarm.
De samlas för trygghet och värme under natten. Flockarna, som ibland kan bestå av tusentals fåglar, ger skydd mot rovdjur och gör det lättare att hitta mat tillsammans nästa dag.
Ja, kråkan har ett fantastiskt minne och känner igen ansikten i flera år. Om en människa har hotat dem kan de till och med varna andra kråkor, vilket tyder på att de kommunicerar negativa erfarenheter inom gruppen.
Kråkan är allätare och äter nästan vad som helst. De livnär sig på insekter, smådjur, frön, frukt – och människors matrester. Deras anpassningsförmåga till både stad och natur gör att de trivs nästan överallt i Sverige.
