2
2 points

Mayaindianer – eller bara Maya – syftar på befolkningen i den mest framträdande av de historiska mesoamerikanska civilisationerna, Mayakulturen, och syftar fortfarande på de mayatalande folk som i dag lever i samma områden. Maya var egentligen en rad olika folk med samma religiösa föreställningar och kultur som talade något av de 31 olika mayaspråken. De bodde i delar av vad som i dag är södra Mexiko, El Salvador, Belize, Honduras och Guatemala i Centralamerika. När man talar om mayaindianerna refererar man ofta till mayakalendern, som har lyckats förutspå en rad händelser på vår kära jord. Men hur mycket mer vet vi egentligen om folkgruppen? Här är tio fakta om en oerhört omtalad civilisation!

Mayaindianerna var inte ensamma om Mesoamerika…

Mayaindianerna var inte ensamma om makten i Mesoamerika, utan delade den med manguerHuastecazteker och olmeker samt flera andra mesoamerikanska folk. Dessa folkslag kom troligtvis från Sibirien bland de migrerande asiatiska nomadfolk, som mellan 15 000 och 8 000 år f.Kr. utnyttjade den dåvarande landbryggan över Berings sund mellan dagens Ryssland och Alaska.

Tempel och pyramider var mayabefolkningens kännetecken…

Ett ursprungligt mayafolk hade under århundraden kommit att isoleras i olika stammar, som ofta levde under i övrigt skiftande betingelser. Maya hade sin storhetstid under åren 250–950. Då hade man uppnått ett storslaget civiliserat samhälle med mäktiga tempel och pyramider.

Två slags mayabefolkningar…

För att förstå vad som hände med mayafolket och ”mysteriet” bakom deras mystiska försvinnande gör man lättare genom att åtskilja två slags mayas: De arkaiska arkitektoniska mayas som byggde de monumentala pyramider som fortfarande finns som mayaruiner, och de senare ”historiska” mayas d.v.s. de mayas som Hernan Cortez och andra conquistadorer ”erövrare” träffade på vid Yucatans kust.

Majs hade en stor kulturell och religiös betydelse…

Mayafolken försörjde sig på jordbrukbiodling och fiske. Nationalgrödan var majs, men även bönor, tomat, paprika och squash odlades. Majsen var den viktigaste basfödan och hade även en stor kulturell och religiös betydelse. De odlade alla grödor på ett och samma ställe för att undvika att jorden utarmades i det ohälsosamma klimatet.

Sista mayanska kungadömet föll år 1697…

Mayaindianerna levde under flera tusen år och deras ättlingar finns som sagt kvar än i dag, men det löst sammanhållna mayanska ”riket” tog definitivt slut i och med den spanska erövringen av Centralamerika på 1500-talet. Det sista mayanska kungadömet, Itzáernas vid Flores, intogs dock så sent som 1697.

Mayaindianerna tvingades till kristendom av spanjorerna…

Mayaindianerna drabbades i stor utsträckning av spanjorernas tvångskristnande. Missionärerna brände deras skrifter och förstörde många gamla tempel för att bygga katolska kyrkor av och ovanpå ruinerna, ett paradexempel är Cholula.

Medellivslängden idag är 45 år hos en mayansk urinvånare…

Många urinvånare känner sig fortfarande förtryckta och diskriminerade. Deras levnadsvillkor är generellt sett mycket sämre än hos den övriga befolkningen. I Guatemala är till exempel deras barnadödlighet mycket högre, 20% emot hela landets 5,6%. Deras medellivslängd är 45 år mot hos hela befolkningen, 63 år.

Ättlingar till mayaindianer utgör 60% av Guatemalas befolkning…

Det andliga spelar fortfarande en stor roll och gamla mayanska traditioner lever vidare än idag hos de gamla mayaindianernas ättlingar. I Guatemala utgör de 60% av befolkningen. I Mexiko lever dessa kvar på Yucatánhalvön och i Chiapas, där många bor i små byar som ser ut ungefär som för tusen år sedan i kommuner med en mer stadsliknande centralort, till exempel tzotzil-talande i San Juan Chamula och Zinacantán. Dessa har kvar delar av sin gamla religion, men den har fått en stark katolsk prägel med helgon, träkors och messianska föreställningar förmedlade av cargo-företrädare som arrangerar riterna. I Chiapas rapporteras (2005) spanska muslimer ha bedrivit framgångsrik mission bland mayaindianerna.

Vulkanisk sten var ett flitigt använt material…

Mayaindianerna använde aldrig stål eller järn. Alla deras vapen gjordes av en vulkanisk sten som kallas obsidian.

Det finns inte bara en mayakalender – utan tre…

Mayabefolkningen använde sig av olika kalendrar (tre för att vara exakt). Av dessa var en av dem mer som den moderna gregorianska kalendern, som hade 365 dagar. Men de använde också långtidskalendern som ansågs återställas under år 2012, vilket ledde till profetian om jordens undergång vid 2012, eftersom kalendern tog slut där. Långtidskalendern använde sig utav cykler på 2 880 000 dagar.


Gillar du vad du läste? Dela artikeln med dina vänner!

2
2 points

Vad är din reaktion?

interesting interesting
0
interesting
wtf wtf
0
wtf
fun fun
1
fun
geeky geeky
1
geeky
love love
1
love
lol lol
0
lol
omg omg
1
omg
win win
0
win