Myror – små men mäktiga! 10 häpnadsväckande fakta du inte visste

Myror (Formicidae på latin) är en familj av gaddsteklar med små eusociala insekter. Tillsammans med getingar och bin bildar de ordningen Hymenoptera. Familjen är mycket mångskiftande och består av omkring 12 000 arter där absoluta merparten lever i tropikerna. Men du har säkert snubblat över ett gäng rödmyror eller andra arter här i vårat avlånga land också. Eller så kanske du har sett någon annan art utomlands, som vi saknar här i Sverige? Hur som helst, här har du tio fakta som du antagligen inte visste om de små krypen!

En populär myt kring myror och människor…

Det finns en populär myt om att det går si och så många miljoner myror på varje människa här på jorden, och att myrornas population motsvarar människans sett till vikten – men det ligger egentligen inte så mycket sanning bakom påståendet.

Antalet myror per människa varierar beroende på arten och miljön. Generellt sett är det inte möjligt att fastställa exakt antal myror per människa eftersom det finns så många faktorer att ta hänsyn till.

När det gäller total vikt är människor betydligt tyngre än myror. Den genomsnittliga vuxna människans vikt är mycket större än summan av vikten för en miljon myror – eller ens tre miljoner myror. Myter som denna illustrerar ofta förhållandet mellan små organismer och stora mängder snarare än exakta vetenskapliga fakta. [källa]

Vissa arter av myror kan bära upp till hundra gånger sin egen vikt…

Vissa myrarter, som bland annat de från släktet Pheidole, kan bära upp till hundra gånger sin egen vikt, även upp och ned. Myror är kända för sin imponerande styrka relativt deras kroppsstorlek. Detta beror på deras muskelstruktur och den fördelaktiga skalfaktorn som gör att mindre djur kan bära proportionellt större laster jämfört med större djur.

Forskning har visat att myror använder sina starka käkar och muskler för att lyfta och bära föremål som är mycket större och tyngre än de själva. Deras exoskelett ger dem också den nödvändiga stabiliteten och styrkan för att hantera sådana laster​. Nedanför ser du en bild av myrarten Pheidole, som är karakteristisk för sitt stora huvud. [källa]

Även om det är ovanligt så händer det att myrdrottningar blir upp till 10 år gamla…

En myrdrottning kan i vissa fall leva upp till 10 år i ett naturligt klimat. Myror har olika livslängder beroende på sin roll i kolonin. Drottningen, som är ansvarig för att reproducera och upprätthålla kolonin, kan leva betydligt längre än de arbetande myrorna. Även om en ålder på 10 år är ganska ovanlig för en drottning, så har det förekommit. [källa]

Så gigantisk är världens största koloni av myror…

Den största myrkoloni någonsin hittad är över 6 000 km utbredd som sträckte sig från norra Italien, genom södra Frankrike till Spaniens Atlantkust, och består av en art av argentinsk myra (Linepithema humile) som introducerades i Europa för cirka 100 år sedan. Från början var det många små kolonier av myrgrupper, som expanderat och vuxit så pass att det till slut vuxit ihop till en enda stor koloni. En närbild på arten finner du nedanför. [källa]

Flera myrarter kan “klona” sig själva…

Vissa myrarter förökar sig genom att “klona” sig själva, vilket kallas för partenogenes. Det innebär att honor kan producera avkomma utan att para sig med en hane. Detta är en naturlig reproduktionsstrategi som vissa myrarter använder sig av, vilket är liknande den asexuella reproduktionen som vissa andra djur och organismer använder sig av. [källa]

En del myror samarbetar och bygger levande broar för att övervinna hinder…

Vissa myrarter kan använda sina egna kroppar för att skapa “bryggor” och övervinna hinder som vattenpölar eller sprickor i marken. De formar sig i en levande bro där varje individ länkar armarna med sina grannar, skapar en stabil struktur som tillåter resten av kolonin att korsa hindret. Detta fenomen kallas för “myrbroar” och är ett fantastiskt exempel på samarbete och kollektivt beteende hos myror. [källa]

En del myrarter kan “förslava” andra myror…

Trodde du att endast vi människor är drabbade av slaveri? Tänk om! En del myrarter har nämligen förmågan att “förslava” andra myrarter. Ett känt exempel är myrarten Polyergus rufescens, även känd som amazonmyran. Dessa myror attackerar och fångar individer från andra myrarter, som sedan tvingas arbeta som slavar inom Polyergus-kolonin. De “förslavade” myrorna tar hand om uppgifter som matlagring, äggskötsel och andra sysslor åt sina “herrar”, det vill säga Polyergus-myrorna.

Detta fenomen kallas social parasitism och är en fascinerande aspekt av myrsamhället där vissa arter har utvecklat strategier för att utnyttja andra myrarters arbetskraft. Den stora, röda myran som du ser nedanför på bilden tillhör arten Polyergus rufescens. [källa]

Myror finns i hela världen – nästan…

Myran finns utbredd över alla världens kontinenter – förutom Antarktis. Myran har anpassat sig till en mångfald av livsmiljöer över hela jorden, men Antarktis är ett extremt kallt och ogästvänligt habitat för dem. På grund av det extrema klimatet, den låga temperaturen och bristen på växtlighet finns det inga kända myrpopulationer på Antarktis. [källa]

Nästan alla myrarter lever på land – men det finns några få undantag…

De flesta av de cirka 12 000 kända myrarterna kan inte simma. Majoriteten av myrarter är anpassade för ett liv på land och saknar de fysiska anpassningar som krävs för simning.

Det finns dock några få arter som har utvecklat förmågan att röra sig i vattenmiljöer, som i våtmarker eller nära vattendrag. Dessa myror kan ha specifika anpassningar, som förlängda ben eller andra egenskaper som hjälper dem att överleva i mer fuktiga förhållanden. Generellt sett är de flesta myrarter dock landlevande och är inte särskilt bra på att hantera vatten. [källa]

En myra kan överleva ett dygn under ytan…

Däremot har många myrarter förmågan att överleva under vatten i upp till 24 timmar eller mer. En myra kan hålla andan och klara sig i vatten under en tid tack vare olika anpassningar, såsom fysiologiska egenskaper som gör att de kan upprätthålla syrebalansen och undvika att drunkna. Denna förmåga är användbar i situationer som översvämningar eller när de måste korsa vattendrag. [källa]

Vi människor är faktiskt inte myrans största fiende…

Trots att människan kan påverka myrpopulationer genom habitatförstörelse och bekämpningsmedel, så är det faktiskt andra småkryp som utgör myrans största naturliga fiende. Till exempel kan olika rovdjur som spindlar, skalbaggar, fåglar och andra insekter utgöra betydande hot mot myran och deras kolonier. Man bör dock ha i åtanke att dessa naturliga fiender spelar en viktig roll i ekosystemet genom att hålla myrpopulationerna i balans och påverka deras beteende och utbredning. [källa]