Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet. Det är också vårt hem och hemmet för alla kända levande organismer. Dess latinska namn, Tellus eller Terra, används ibland om den, och astronomer betecknar den ibland med symbolen ⊕ (solkors) eller ♁ (riksäpple). Men allt detta fick du så klart lära dig redan i skolan, så låt oss istället hoppa på lite rolig fakta om vår egna planet!
99% av allt liv utplånades på Jorden när syret utvecklades…
När syre först började produceras i större mängder genom fotosyntes för omkring 2,5 miljarder år sedan – i det som kallas den stora syresättningen – ledde det till en global omvälvning som utplånade uppemot 99% av allt då existerande liv på jorden. De flesta av dessa organismer var anaeroba mikrober som inte kunde överleva i syrehaltiga miljöer. Sedan dess har jorden genomgått flera massutrotningar, där livets utveckling ständigt har formats av dramatiska förändringar i atmosfär, klimat och geologi. [källa]
Vi går mot längre dygn – förvisso väldigt sakta…
Jordens rotation saktar gradvis ner med en hastighet av ungefär 17 millisekunder per sekel, vilket innebär att dygnet långsamt blir längre med tiden. Under dinosauriernas tid för omkring 100 miljoner år sedan var ett dygn faktiskt bara cirka 22 timmar långt, vilket visar hur planetens rotation påverkas av faktorer som tidvattenkrafter från månen och förändringar i vår planets inre struktur. [källa]
Våra liv kan ta slut redan om 800 miljoner år…
Majoriteten av forskare tror att flercelligt liv bara har omkring 800 miljoner år kvar på vår planet. Då kommer det inte att finnas tillräckligt med CO2 i atmosfären för att fotosyntes ska ske. Med andra ord gäller det att vi rappar på med koloniseringen av Mars! [källa]
Beroende på hur man mäter så behöver inte Mount Everest vara den högsta punkten på Jorden…
Mount Everest må vara det högsta berget i världen räknat från havsytan, men det är faktiskt Mount Chimborazo i Ecuador som ligger längst bort från jordens centrum. Detta beror på att vår planet inte är en perfekt sfär utan buktar ut vid ekvatorn – en så kallad geoidform – vilket gör att Chimborazos topp, trots att den är lägre i höjd över havet, hamnar längre från jordens mittpunkt än Everest. [källa]
Det försvagade magnetfältet kan slå ut satelliter…
Det finns ett stort område över centrala Sydamerika där Jordens magnetfält har försvagats. Detta är känt som “South Atlantic Anomaly“. Magnetfältet är så pass försvagat att NASA stänger av sina satelliter när de passerar över området. [källa]
Mammutar levde fortfarande när man började bygga pyramiderna i Giza…
Det fanns fortfarande mammutar vid liv på Jorden så sent som 2 000 f.Kr. på Wrangel Island, ett arktiskt hav. Det var ungefär samtidigt som pyramiderna byggdes i Egypten. [källa]
Vår planet blir bara tyngre och tyngre…
Vår planet blir cirka 100 ton tyngre varje dag. Detta på grund av fallande rymddamm och mindre meteoriter som ständigt träffar oss. I det stora hela har den extra vikten dock ingen påverkan. [källa]
Det sätter lite perspektiv på hur mycket myror som finns här…
Den totala vikten av myror på Jorden uppgår till cirka 9 biljoner kilo, nästan tre gånger så mycket som människornas totala vikt. [källa]
Sannolikheten att vi lever då är dock väldigt liten…
Det finns en satellit som heter LAGEOS-1 (uppskjuten 1976) som kommer att återvända till Jorden om 8,4 miljoner år. I den finns en bild av hur forskarna tror att kontinenterna kommer att se ut vid den tiden. [källa]
Pangea är inte den enda superkontinent som har existerat…
Pangea, superkontinenten som började brytas upp för cirka 200 miljoner år sedan och så småningom gav upphov till de kontinenter vi känner idag, var faktiskt minst den femte i en lång geologisk cykel där superkontinenter ständigt bildas och splittras. Genom vår planets historia har dessa massiva landformationer smält samman och glidit isär i ett ständigt kretslopp, drivet av plattektonikens långsamma men kraftfulla rörelser. [källa]
Så stor påverkan har månen på vår planet…
Utan månen skulle vår planets axel förskjutas oförutsägbart över tid, vilket skulle leda till dramatiska förändringar i klimatet och göra årstiderna mycket mindre stabila än de är idag. Månen fungerar som ett slags stabiliserande ankare för jordens rotation, och utan dess inverkan skulle livsbetingelserna på vår planet kunna förändras drastiskt. [källa]
5 vanliga frågor och svar om jorden
Vår planet är ungefär 4,54 miljarder år gammal. Den bildades ur det stoft och gas som blev kvar efter solens födelse i vårt solsystem.
Årstiderna uppstår för att jordaxeln lutar cirka 23,5 grader i förhållande till dess bana runt solen. Det gör att olika delar av jorden får olika mycket solljus under året.
Jorden roterar med en hastighet på cirka 1 670 km/h vid ekvatorn. Ett varv tar ungefär 24 timmar, vilket ger oss dag och natt.
Vår planets inre kärna består främst av järn och nickel och är fast, medan den yttre kärnan är flytande. Det är rörelser i den flytande kärnan som skapar jordens magnetfält.
Ungefär 71 % av vår planets yta är täckt av vatten, varav nästan allt är saltvatten i haven. Bara cirka 2,5 % är sötvatten – och största delen av det är bundet i glaciärer och isar.