I den dolda världen under våra fötter regerar en av naturens mest fascinerande skapare: termiterna (Isoptera). Dessa små insekter, vars kollektiva styrka kan omforma landskap och skapa enorma bon, fascinerar och förbryllar forskare och lekmän lika. Lyckligtvis är inte termiter lika vanligt här i Sverige som de är de länder med lite varmare klimat. Men ändå kan det vara nyttigt att känna till dessa tio fakta om de trä-ätande insekterna!
Termiter är bra för dig… att äta…
Termiter är en näringsrik matkälla som traditionellt konsumeras som en del av kosten i vissa kulturer runt om i världen. De små insekterna är rika på protein, fett, kolhydrater och olika näringsämnen, inklusive bland annat järn, kalcium och aminosyror. I många delar av världen betraktas termiter som en delikatess och är en viktig proteinkälla för människor. [källa]
De bygger och arbetar jämt och ständigt på sina kolonier…
Termiter är mycket aktiva byggare och arbetare som arbetar kontinuerligt för att bygga och underhålla sina kolonier. Eftersom termiter är sociala insekter och lever i stora kolonier, finns det alltid några individer som är aktiva, även om det kan vara så att inte alla arbetar hela tiden. Termitarbetarna är vanligtvis aktiva dygnet runt för att bygga bon, skaffa mat och vårda larver och drottningen. Så om du har fått ett termitproblem i hemmet – räkna inte med att de pausar sitt arbete för lite sömn! [källa]
Deras kolonier kan bokstavligen talat bli gigantiska…
Den största kolonin av termiter som någonsin har upptäckts var i Brasilien år 2014. Denna koloni, bestående av termiter av arten Syntermes dirus, sträckte sig över en yta på cirka 230 000 kvadratmeter, motsvarande hela 23 hektar. [källa]
Termiter och myror är i regel fiender…
Myror och termiter är ofta rivaler och konkurrenter i naturen. Myror är kända för att vara både rovdjur och konkurrenter till termiter när det gäller tillgång till mat och territorium. Ibland kan termit- och myrkolonier som är nära varandra gå i krig över territorium och resurser. Dessa kamper kan vara ganska intensiva och resultera i attacker och försvarsmekanismer från båda sidor. [källa]
Termitangrepp kostar samhällen årligen mer än fem miljarder dollar…
Termitangrepp kan bli väldigt kostsamt! Varje år orsakar termiter mer än fem miljarder dollar i skador på egendomar runt om i världen. Dessa skador kan omfatta förstörda trästrukturer, möbler och andra föremål som är gjorda av trä. Det är därför viktigt att hantera ett termitangrepp så snart som möjligt för att minska risken för skador och kostnader. [källa]
Insekterna lever i ett kastliknande system…
Termiter är eusociala insekter, vilket innebär att de lever i kolonier som är organiserade i ett komplex kastsystem där varje kast har olika roller och ansvarsområden. De vanligaste kasterna hos termiter inkluderar arbetare, soldater och reproduktiva individer. Arbetarna ansvarar för att bygga och underhålla boet, samla mat och utföra andra uppgifter som krävs för kolonins överlevnad. Soldaterna är specialiserade på försvar och skydd av kolonin, medan de reproduktiva individerna är ansvariga för att reproducera och producera avkomma. Denna uppdelning av arbetskraft och specialisering är kärnan i termiternas eusociala samhällen. [källa]
En del termitarter bygger sina kolonier på höjden istället för under marken…
De flesta arter av termiter bygger bon under marken. Underjordiska bon ger termiterna skydd mot väder och rovdjur samt ger dem en stabil miljö för att odla svamp och upprätthålla sin koloni. Men vissa termitarter, som exempelvis Macrotermes bellicosus, bygger istället sina bon uppåt. I tropiska områden, som delar av Afrika, kan termitbon blir så höga som upp till 9-10 meter. Ett exempel på detta ser du på bilden nedanför. [källa]
Arbetarna får vanligtvis både samla in och mata de andra medlemmarna i kolonin…
I termitkolonier är arbetarna vanligtvis de som ansvarar för att samla mat och mata andra medlemmar i kolonin, inklusive soldater och reproduktiva individer. Soldater och reproduktiva individer är ofta oförmögna att mata sig själva på grund av sina specialiserade anatomiska strukturer eller på grund av att de är upptagna med andra uppgifter, som att försvara kolonin eller reproducera. Således måste de förlita sig på arbetarna för att få mat genom att arbetarna regurgiterar förtärda cellulosa till dem. Denna typ av socialt beteende är vanligt förekommande hos eusociala insekter. [källa]
De kommunicerar genom att spy varandra i munnen…
Termiter utsöndrar ett brett spektrum av olika feromoner, kemikalier som används för kommunikation inom kolonin. Dessa feromoner kan utsöndras från körtlar som ligger på termiternas kropp, inklusive körtlar på bröstet. De olika feromonerna kan kommunicera olika typer av information till andra medlemmar av kolonin, såsom var det finns mat, var faror är, eller att signalera alarm. Feromonkommunikation är en viktig del av termitkolonins sociala struktur och hjälper till att koordinera aktiviteter och upprätthålla samarbete inom kolonin. [källa]
Har existerat i över 250 miljoner år…
Termitearternas ursprung sträcker sig långt tillbaka i tiden, och vissa termitarter har funnits på jorden i över 250 miljoner år. Deras existens sträcker sig tillbaka till dinosauriernas tid och de har överlevt och anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under många årtusenden. Termiter är en av de äldsta och mest framgångsrika grupperna av insekter på jorden och deras förmåga att överleva och anpassa sig har dessutom gjort dem till en viktig del av många ekosystem. [källa]
En drottning kan producera över 40 000 ägg per dag…
Drottningarna hos vissa termitarter är mycket produktiva och kan lägga upp till 15 till 25 ägg per minut under sin reproduktiva livstid. Detta kan resultera i en imponerande mängd äggproduktion, med över 40 000 termitägg per dag i vissa fall. Drottningtermiter från familjen Termitidae är dock bland de mest produktiva, och kan producera miljontals ägg per år. Faktum är att de är kända för att producera cirka 10 miljoner ägg per år. [källa]
5 vanliga frågor och svar om termiter
Nej, termiter förekommer inte naturligt i Sverige. De trivs i varmare klimat och finns främst i tropiska och subtropiska områden. Däremot kan de ibland upptäckas i importerade varor, exempelvis trä eller möbler, men de överlever sällan det svenska klimatet.
Termiter ser ut som bleka, mjuka myror men är egentligen inte släkt med dem. Till skillnad från myror har termiten raka antenner, ett mjukare kroppsskal och en mer jämntjock kropp. Dessutom lever termiten på cellulosa (trä), medan myran har ett bredare kostregister.
Dessa insekter är inte farliga på samma sätt som stickande insekter, men de kan orsaka stor materiell skada. De äter trä inifrån och kan förstöra byggnader, möbler och andra träkonstruktioner utan att det syns utåt. I vissa länder är termitangrepp ett allvarligt problem för både husägare och samhällen.
Tecken på termitangrepp kan vara svåra att se, men vanliga varningssignaler är: ihåliga ljud i trä, bubblande färg eller tapet, små högar av träpulver, och s.k. “termitgator” – lerkapslade gångar som syns på väggar eller längs golv. Ofta upptäcks angrepp först när skadorna redan är omfattande.
Ja, i termitutsatta områden finns förebyggande åtgärder. Det kan vara behandling av byggmaterial med bekämpningsmedel, användning av metall- eller betongbarriärer samt regelbundna inspektioner. I nybyggen i tropiska länder är det vanligt att grunden behandlas redan före byggstart.
