3
3 points

Skelettet är en stödstruktur i kroppen som är nödvändigt både för struktur och rörelseförmåga. Vårt skelett delas vanligen in i tre typer – yttre skelett (exoskelett), inre skelett (endoskelett) och hydrostatiskt skelett bestående av vätskefyllda kammare. Beroende på djur och art kan ett skelett vara mjukt eller hårt. I vårat fall är det hårt – stenhårt. Här följer tio fakta som du bör känna till om just ditt skelett!

Du föds med fler skelett än när du dör…

En vuxen människa har 206 skelett i kroppen, men fallet är inte detsamma för ett spädbarn. Ett nyfött barn har cirka 300 sammanflätade skelett, som består av både skelett och brosk. Brosket stelnar så småningom i benet under en process som kallas för benbildning – till exempel, knäskålarna på ett nyfött barn börjar som brosk och blir ben inom något år.

Inte undra på att de är så komplexa…

Händerna och fötterna innehåller totalt sett cirka hälften av kroppens alla ben. Händerna har 26 ben vardera medan fötterna består av 27 ben styck. Tillsammans blir detta 106 ben – det vill säga mer än hälften av kroppens totala mängd ben.

Vissa föds med ett extra par revben…

En del föds med ett extra revben, som också kan vara skadligt för din hälsa. De flesta vuxna har 24 revben (det vill säga 12 par), men cirka var femhundrade människa har ett extra par. I många fall är det extra revbenet inte fullständigt utvecklat, men oavsett form kan den extra revbenet orsaka hälsoproblem om det slår emot närliggande blodkärl eller nerver.

Alla ben är sammankopplade – utom ett…

Samtliga ben är sammankopplat med ett annat ben – bortsett ettTungbenet (hyoidben) är ett ben i halsen som inte leder till något annat ben utan bärs av halsmuskler. Tungbenet har fått sitt namn eftersom det bär tungroten. Det har formen av en hästsko och hänger ned i ligament från processus styloideus på tinningbenet.

Proteser härstammar från forna Egypten…

De gamla egyptierna utvecklade världens första funktionella protesben. Vissa proteskroppsdelar är bara ren kosmetiska – konstgjorda ögon, till exempel – men proteser som ersätter ben har ett funktionellt syfte. För cirka 3 000 år sedan utvecklade de gamla egyptierna den första funktionella protesen: en artificiell stortå. Under år 2011 visade forskarna att egyptierna med protestår hade haft det mycket enklare att vandra runt i sandaler än människor som saknade sin stortår och inte fick proteser. Med andra ord hade den första protesen ett stort funktionellt syfte.

Bentumörer ingen nyhet…

I över 120 000 år har bentumörer drabbat människan. Ben är gjorda av aktiva och levande celler. Och precis som de andra cellerna i kroppen är cellerna i dina ben mottagliga för godartade tumörer och även cancer. Men detta är inget nytt: moderna människor och deras anhöriga har behandlat tumörer i tusentals år. År 2013 hittade forskare i Nederländerna benrester som var 120 000 – 130 000 år gamla, som innehöll en tumör.

Kroppens hårdaste material…

Man kan lätt tro att våra ben är kroppens hårdaste material, men så är inte fallet. Det finns nämligen en punkt på människan som är ännu hårdare – emaljen.

Att läka benfrakturer är heller ingen nyhet…

Att läka ett brutet ben är inget nytt för oss människor. Vi har nämligen kunnat läka ben i tusentals år. Man har hittat skrifter som dateras 1 600 år f.Kr., med instruktioner hur man läker en benfraktur inklusive överarm.

Kalcium är bra för kroppen…

Hur håller man sina ben glada, undrar säkert du? Se till att få i dig tillräckligt med kalciumvitaminer och motionera eller promenera dagligen.

Cellstrukturer byter ut våra skelett…

Eftersom benen i våra kropp består av levande celler, tar det cirka sju år för kroppen att få ett ”nytt ben”. Så ja, det ben du hade i vänsterfoten för sju år sedan är inte detsamma ben som sitter där idag.


Gillar du vad du läste? Dela artikeln med dina vänner!

3
3 points

Vad är din reaktion?

interesting interesting
2
interesting
wtf wtf
1
wtf
fun fun
2
fun
geeky geeky
3
geeky
love love
3
love
lol lol
2
lol
omg omg
1
omg
win win
2
win