Vår värld är full av fascinerande händelser och gåtfulla mysterier som väcker vår nyfikenhet och utmanar vår förståelse. Trots människans enorma framsteg inom vetenskap och teknologi finns det fortfarande olösta gåtor som har förbryllat generationer av forskare, historiker och detektiver. Dessa mysterier sträcker sig över olika tidsperioder och geografiska platser, och trots intensiva undersökningar och spekulationer fortsätter de att motstå alla försök till att avslöja sina hemligheter. Nedan har vi listat tio moderna mysterium som än idag är helt olösta eller saknar logisk förklaring!
Baigong-rören…
I den avlägsna Qinghai-provinsen i Kina finns ett mysterium som ännu inte har förklarats på ett tillfredsställande sätt, och som är förbjudet att besöka av den kinesiska regeringen. Nära toppen av berget Baigong står en 60 meter hög pyramid. Vid basen av denna pyramid finns tre grottor. I dessa grottor, på andra ställen runt berget och den närliggande sjön Toson, löper linjer av vad som ser ut som gamla blybaserade rör. Lokala landsmän har känt till rören i århundraden. Två av de tre grottorna vid basen av pyramiden har kollapsat och är idag helt otillgängliga. Endast en grotta är fortfarande tillgänglig. Märkligt nog, i taket av grottan, stöter ett rör 40 cm i diameter ut i en vinkel. Ett annat rör med samma diameter ses på golvet i grottan som försvinner ner i marken. Det finns fler rör utanför grottan på marknivå som varierar i 2 cm till 10 cm i diameter. Fler rör är utspridda runt sjön och på sjöbotten. Den första analysen av rörmaterialet visade att det verkligen var otroligt gammalt och bestod av järnoxid, kiseldioxid, kalciumoxid och de övriga 8% av oidentifierbart innehåll. Liknande rörstrukturer har även upptäckts i Louisiana i USA. Ingen vet riktigt hur rören har hamnat där, och när rören ska ha placerats hade vi människor inte ens utvecklat tekniken ännu.
Kryptos…
Jim Sanborn designade den förbryllande S-formade Kryptos-skulpturen år 1989. Den placerades senare på Courtyard plaza vid CIA i Langley, Virginia. Det finns fyra sektioner till skulpturen, var och en innehåller ett krypterat meddelande. Tre av de fyra kodade meddelandena har hittills knäckts. Den fjärde har ännu inte dechiffrerats och anses vara en av de mest kända olösta koderna i världen. Kryptos första tre kodade meddelanden knäcktes 1999 av en datavetare från södra Kalifornien vid namn James Gillogly. 2005 upptäckte Monet Friedrich, en dataingenjör från Vancouver, British Columbia, ett fel i tidigare dechiffrering som bekräftades av Sanborn. Det fjärde kodade meddelandet har ännu inte lösts. Det är det svåraste, utan tvekan, eftersom det är det kortaste av de fyra meddelandena, som bara innehåller 97 tecken, så det är svårare att hitta mönster. Nyligen avslöjade Sanborn en ledtråd till New York Times: Karaktärerna som är 64:e till 69:e i den sista serien om skulpturen läser NYPVTT. När de dechiffrerades fick de fram ”BERLIN”. Det finns en onlinegemenskap som ägnar sig åt att lösa detta pussel.
”Brummandet”…
”Brummandet” är ett lågmält ljud som hörs på många platser över hela världen, särskilt i USA, Storbritannien och norra Europa. Det hörs vanligtvis bara i tysta miljöer, och beskrivs ofta som att det låter som en avlägsen dieselmotor. Eftersom den har visat sig vara oupptäckbar av mikrofoner eller VLF-antenner, är dess källa och natur fortfarande ett mysterium. 1997 uppmanade kongressen i USA forskare och observatörer från några av de mest prestigefyllda forskningsinstituten i landet att undersöka ett konstigt lågfrekvent ljud som hörs av invånare i och runt den lilla staden Taos, New Mexico. Endast en liten andel av befolkningen har bekräftat att de hört det. I åratal hade de som hade hört bruset – ofta beskrivit av dem som ett ”Taos-brum” – letat efter svar. Än i dag vet ingen orsaken till detta brummandet.
Hessdalens ljus…
Hessdalens ljus (bilden nedanför) är ett oförklarat ljusfenomen som förekommer i Hessdalen i grannlandet Norge. De observerades över 15 till 20 gånger per vecka från 1982 till 1984. Sedan dess har aktiviteten minskat och nu observeras ljusen cirka 10 till 20 gånger per år. Hessdalens ljus är oftast ett starkt, vitt eller gult ljus av okänt ursprung som svävar över marknivån och varar ibland i mer än en timme. Flera andra typer av oförklarliga ljus har observerats i Hessdalen. Trots många hypoteser finns det ingen övertygande förklaring till ursprunget till dessa ljus.
Toynbee Tiles…
”Toynbee Tiles” är linoleumplattor som har bäddats in i asfaltvägarna i cirka två dussin större städer i USA och fyra sydamerikanska huvudstäder. De fotograferades första gången i slutet av 1980-talet. De är skrivna på engelska (ofta saknas korrekt grammatik och syntax). De är ganska lätta att komma åt och de har uppmärksammats av många pusselentusiaster. Ingen vet riktigt vem som ligger bakom detta. De innehåller någon variant av följande inskription, ”TOYNBEE IDEA IN MOViE `2001 RESURECT DEAD ON PLANET JUPITER”. Plattorna verkar vara ett verk av en enda person, som från början troddes vara James Morasco, en snickare från Philadelphia. Även efter hans död 2003 fortsatte nya plattor att dyka upp i Philadelphia. Plattor som ligger mitt på livliga gator och motorvägar tenderar att slitas bort snabbt och hundratals har förstörts och förklarats som vandalism.
UVB-76…
UVB-76 är en mystisk kortvågsradiostation som observerades första gången 1982 och har sänt dygnet runt sedan dess. Den sänder nästan ingenting annat än 21-34 buzz per minut, vardera i ungefär en sekund. Mycket sällan, kanske en gång varannan vecka, bryts monotonin av en mansröst som reciterar korta sekvenser och strängar av alfanumeriska koder och ryska namn. Trots många spekulationer förblir dess egentliga syfte oklart för allmänheten. Den 5 juni 2010 upphörde surret och det blev bara helt tyst. Dagen efter återupptogs dock sändningen igen. För närvarande tros stationens sändare vara nära staden Pskov i Ryssland. Idag inkluderar stationens fanbas konspirationsteoretiker, anarkister, hackare och kremlologer.
Olyckan vid Djatlovpasset…
I slutet av januari 1959 vågade ett ryskt längdskidlag sig in i norra Uralbergen. Den avsedda expeditionen var ett veckolångt skidäventyr för att nå berget Oroten i Ural. De lämnade Vizhai (den sista bebodda bosättningen långt norrut) den 27 januari, men kom aldrig tillbaka levande. Problemet var inte att laget försvann – utan snarare tillståndet de var i när de hittades. Campingen var övergiven med tält som slitits sönder inifrån. Sökare följde de fotspåren som ledde till utkanten av närliggande skogar där de upptäckte resterna av en brand och två döda kroppar. De två första kropparna som upptäcktes hittades skolösa och endast klädda i sina underkläder. I närheten hittade forskarna ytterligare tre kroppar som verkade ha försökt återvända till lägret vid den tiden. Det var inte förrän två månader senare som myndigheterna skulle hitta de återstående fyra kropparna i en ravin under fyra meter snö lite längre från lägret. Två av vandrarna hade skallskador, två hade stora bröstfrakturer och en kvinna saknade sin tunga. De hade inga andra yttre sår eller skador. Det fanns inga främmande fotspår och det fanns inga tecken på en kamp. Det som är förbryllande var att några av offren bar varandras kläder. Undersökningen kom fram till att sex av gruppmedlemmarna dog av hypotermi och tre av dödliga skador. Läkaren drog slutligen slutsatsen att gruppmedlemmarna dog på grund av en ”tvingande okänd kraft”, men än idag vet ingen vad som egentligen hända – och sannolikt kommer vi heller aldrig att få veta det.
Massfågelsjälvmorden i Jatinga, Indien…
Byn Jatinga i Dima Hasao-distriktet i Assam i Indien har en befolkning på cirka 2 500 invånare. Byn är världskänd för sitt fenomen med fågelsjälvmord. De flesta av flyttfåglarna som besöker området lämnar aldrig byn och faller bara ihjäl på gatorna. Fallet blir till och med outgrundligt i den meningen att dessa fåglar störtar till sin död precis mellan klockan 06:00 till 09:30 under de månlösa nätterna i september och oktober. Dessa masssjälvmord sägs ha inträffat år efter år utan uppehåll i mer än ett sekel. Många teorier har lagts fram av forskare för att förklara detta fenomen, den mest populära är att dessa fåglar attraheras av byljus som förvirrar dem. En annan teori, som kanske är mer vettig, är närvaron av överdrivet magnetfält i området som desorienterar dem. Även om fler teorier fortsätter att dyka upp, har ingen ännu kunnat bevisa den exakta förklaringen bakom detta fenomen.
”Wow! Signal”…
Jerry R. Ehman var en frivillig forskare för Ohio State University. Den 15 augusti 1977 upptäckte han vad som kallas ”Wow! Signal”. Det var en stark smalbandsradiosignal. Det upptäcktes när han arbetade på ett SETI-projekt vid radioteleskopet Big Ear i Ohio. På den tiden matades sådan information in i IBM:s stordatorer, skrevs ut på ett perforerat papper och undersöktes manuellt. Den ödesdigra dagen överraskades dock Ehman något. Han såg en vertikal kolumn med alfanumerisk sekvens ”6EQUJ5”, runt 22:00. Han tog en röd penna och ringade in sekvensen. I marginalen skrev han ”Wow!”. Källan till signalen bestämdes vara från stjärnor något närmare Skyttens konstellation. Ungefär 35 år senare, den 17 augusti 2012, skickade ett projekt som leddes av National Geographic Channel och Arecibo Observatory ett paket med digital data mot källan till ”Wow! Signal”. Den bestod av Twitter-meddelanden från allmänheten, inskickade via hashtaggen #ChasingUFOs, samt videos från olika kändisar.
Försvinnandet av Frederick Valentich…
Frederick Valentich var en 20-årig pilot som den 21 oktober 1978 försvann med sitt flygplan. Han var på sitt reguljärflyg från Moorabbin flygplats till King Island i Australien. Han försvann och lämnade inga spår efter sig eller sitt plan över Bass Strait. Det som förstärker mysteriet är vad Valentich rapporterade att han såg från sitt plan. Bara några minuter innan det blev svart rapporterade Valentich Melbournes flygledning att han hade sällskap av ett annat flygplan drygt 300 meter ovanför honom. Han beskrev några konstiga manövrar och egenskaper hos flygplanet. Han sa att hans motor hade börjat gå tungt, och rapporterade till slut att det ”märkliga flygplanet svävar över mig igen. Det svävar och det är inte ett flygplan”. Varken Valentich eller hans flygplan hittades aldrig. Efter en undersökning drog det australiensiska transportdepartementet slutsatsen att orsaken bakom hans försvinnande inte var klarlagt.
