Epilepsi – från latinska ”epilepsia” – är en samlingsgrupp med diagnoser av störningar i hjärnan, som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan bestå av medvetandepåverkan, ryckningar i armar och ben eller andra neurologiska symptom och orsakas av övergående elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Epilepsi är inte ärftlig, men kan vara medfödd eller uppstå till följd av en hjärnskada (trauma, stroke, tumörer, infektioner med mera). Det hör heller inte till ovanligheten att man inte kan spåra orsaken till de epileptiska anfallen. Nedan finns du tio punkter som kan vara bra att känna till om diagnosen!
Epilepsi associerades förr med andlig besatthet…
Innan vi uppnådde de moderna medicinska studier vi har idag, misstog ofta många kulturer runt om i världen epileptiska anfall för att någon istället var andligt besatt. Det finns till och med ett avsnitt i Nya testamentet i Bibeln där Jesus utför en andlig utdrivning på en pojke som har ett uppenbart epileptiskt anfall. De forntida grekerna ansåg att anfallen var ett straff som hade skickats från gudarna och ansåg dem därför som heliga. Idag vet vi dock bättre – att kramperna har sitt ursprung i hjärnan – men trots detta finns det fortfarande kulturer som tror på det lite mer vidskepliga. [källa]
Därför drabbas vissa av epilepsi…
Hjärnan styrs av nervceller: celler som bär elektriska impulser som gör att vi kan bearbeta vår miljö. Vissa neuroner stimulerar andra hjärnceller, medan andra säger att de ska lugna sig. Denna balans är det som gör att vi kan fungera normalt. Hos personer med epilepsi avfyras för många stimulerande eller lugnande nervceller samtidigt och orsakar i sin tur epileptiska anfall. [källa]
Olika typer av anfall…
Det finns många olika typer av epileptiska anfall. Hur ett epilepsianfall ser ut beror på vilken eller vilka delar av hjärnan som omfattas. Vid de mest välkända och dramatiska anfallen är den epileptiska aktiviteten spridd i hela hjärnan. De vanligaste anfallen är fokala anfall – anfall som inte omfattar hela hjärnan, utan någon viss del. Tidigare har fokala anfall kallats för partiella anfall. Sen finns det även generaliserade anfall – som omfattar hela hjärnan och kan ge väldigt svåra symptom. Både fokala och generaliserade anfall är i sin tur uppdelat i flera underkategorier, beroende på hur det drabbar individen. [källa]
Alla anfall är dock inte ett tecken på epilepsi…
Spontana, icke-epileptiska anfall inträffar av ett antal olika skäl; det kan handla om allt från en allvarlig hjärntumör eller stroke till lågt blodnatrium eller ren och skär sömnbrist. En patient diagnostiseras vanligtvis som epileptisk efter att de har upplevt två eller flera anfall, eller om de har ett positivt resultat på ett diagnostiskt neurologiskt test. Det vanligaste testet, ett elektroencefalogram (EEG), övervakar elektrisk aktivitet i hjärnan. [källa]
I nästan hälften av alla fall kan läkare inte hitta någon specifik orsak…
En person kan utveckla epilepsi av olika orsaker. I vissa fall kan mutationer i generna relaterade till reglerande nervceller göra vissa människor mer utsatta för de miljöfaktorer som orsakar störningen. Andra orsaker är hjärnskador, infektionssjukdomar som AIDS och funktionsnedsättningar som autism. Men i ungefär hälften av alla fall är tillståndet kryptogent, vilket innebär att läkare inte kan hitta en specifik orsak. [källa]
Alkohol, droger och sömnbrist kan vara en orsakande faktor i många fall…
Saker som påverkar hjärnans funktion, som att dricka alkohol, bruka droger och inte få tillräckligt med sömn kan göra någon mer utsatt för epileptiska anfall. Andra utlösande faktorer är dock mycket svårare att undvika, det vill säga människor med reflexepilepsi som får anfall som en reaktion på stimuli, som blinkande ljus eller till och med musik. [källa]
Kan leda till temporär förlamning…
Efter att anfallet har upphört kan patienter uppleva helt eller delvis förlamning, vanligtvis på ena sidan av kroppen. Förlusten av motorfunktionen kan vara allt från 30 minuter upp till hela 36 timmar. Det hör dock inte till vanligheten att det överstiger i mer än 15 timmar. Detta fenomen heter Todds förlamning efter den engelska läkaren Robert Bentley Todd, som först beskrev fenomenet. [källa]
Väldigt få anfall leder till döden…
Det största hotet under ett epileptiskt anfall är att skada sig när man faller ner krampande i ett medvetslöst tillstånd. Men de flesta anfall orsakar dock inte allvarliga skador på egen hand. Undantaget är tonic-clonic status epilepticus, vilket är namnet på ett anfall som varar fem minuter eller längre. Dessa betraktas som nödbeslag och kan i värsta fall leda till hjärnskador eller till och med dödsfall. [källa]
Så vanligt är epilepsi i Sverige…
Omkring har strax över 80 000 människor dokumenterad epilepsi i Sverige. Sjukdomen kan uppstå när som helst i livet, men är vanligast att debutera vid låg ålder snarare än hos 75-åringar. [källa]
Så kan du mildra anfallen…
Epilepsi kan behandlas med ett antal metoder, från läkemedel till hjärnimplantat. Många patienter tar läkemedel mot anfall som balanserar nervsignaler och förhindrar kramper. Kirurgi för att avlägsna hjärnområdet där anfall vanligtvis börjar är en annan form av behandling. Andra alternativ inkluderar en fetthaltig, lågkolhydratdiet, som kan stabilisera neuronfunktionen och vagusnervstimulering, som använder implantat för att skicka elektriska pulser upp vagusnerven i nacken för att reglera hjärnaktivitet. [källa]