Välj en sida

Epilepsi – från latinska ”epilepsia” – är en samlingsgrupp med diagnoser av störningar i hjärnan, som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan bestå av medvetandepåverkan, ryckningar i armar och ben eller andra neurologiska symptom och orsakas av övergående elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Epilepsi är inte ärftlig, men kan vara medfödd eller uppstå till följd av en hjärnskada (trauma, stroke, tumörer, infektioner med mera). Det hör heller inte till ovanligheten att man inte kan spåra orsaken till de epileptiska anfallen. Nedan finns du tio punkter som kan vara bra att känna till om diagnosen!

Epilepsi associerades förr med andlig besatthet…

Innan vi uppnådde de moderna medicinska studier vi har idag, misstog ofta många kulturer runt om i världen epileptiska anfall för att någon istället var andligt besatt. Det finns till och med ett avsnitt i Nya testamentet i Bibeln där Jesus utför en andlig utdrivning på en pojke som har ett uppenbart epileptiskt anfall. De forntida grekerna ansåg att anfallen var ett straff som hade skickats från gudarna och ansåg dem därför som heliga. Idag vet vi dock bättre – att kramperna har sitt ursprung i hjärnan – men trots detta finns det fortfarande kulturer som tror på det lite mer vidskepliga. [källa]

Därför drabbas vissa av epilepsi…

Hjärnan styrs av nervceller: celler som bär elektriska impulser som gör att vi kan bearbeta vår miljö. Vissa neuroner stimulerar andra hjärnceller, medan andra säger att de ska lugna sig. Denna balans är det som gör att vi kan fungera normalt. Hos personer med epilepsi avfyras för många stimulerande eller lugnande nervceller samtidigt och orsakar i sin tur epileptiska anfall. [källa]

Olika typer av anfall…

Det finns många olika typer av epileptiska anfall. Hur ett epilepsianfall ser ut beror på vilken eller vilka delar av hjärnan som omfattas. Vid de mest välkända och dramatiska anfallen är den epileptiska aktiviteten spridd i hela hjärnan. De vanligaste anfallen är fokala anfall – anfall som inte omfattar hela hjärnan, utan någon viss del. Tidigare har fokala anfall kallats för partiella anfall. Sen finns det även generaliserade anfall – som omfattar hela hjärnan och kan ge väldigt svåra symptom. Både fokala och generaliserade anfall är i sin tur uppdelat i flera underkategorier, beroende på hur det drabbar individen. [källa]

Alla anfall är dock inte ett tecken på epilepsi…

Spontana, icke-epileptiska anfall inträffar av ett antal olika skäl; det kan handla om allt från en allvarlig hjärntumör eller stroke till lågt blodnatrium eller ren och skär sömnbrist. En patient diagnostiseras vanligtvis som epileptisk efter att de har upplevt två eller flera anfall, eller om de har ett positivt resultat på ett diagnostiskt neurologiskt test. Det vanligaste testet, ett elektroencefalogram (EEG), övervakar elektrisk aktivitet i hjärnan. [källa]

En patient diagnostiseras vanligtvis som epileptisk efter att de har upplevt två eller flera anfall, eller om de har ett positivt resultat på ett diagnostiskt neurologiskt test.

I nästan hälften av alla fall kan läkare inte hitta någon specifik orsak…

En person kan utveckla epilepsi av olika orsaker. I vissa fall kan mutationer i generna relaterade till reglerande nervceller göra vissa människor mer utsatta för de miljöfaktorer som orsakar störningen. Andra orsaker är hjärnskador, infektionssjukdomar som AIDS och funktionsnedsättningar som autism. Men i ungefär hälften av alla fall är tillståndet kryptogent, vilket innebär att läkare inte kan hitta en specifik orsak. [källa]

10 fakta du antagligen inte visste om reumatism

10 fakta du antagligen inte visste om reumatism

Reumatism är ett tillstånd i lederna och bindväven som är förknippat med smärta och funktionsnedsättning. Med tiden har forskning delat upp reumatism i cirka 200 olika sjukdomar. I början av 1900-talet visade sig reumatisk feber bero på bakterier (Hemolytiska...