2
2 poäng

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet. Planeten är en så kallad gasjätte, och man är än idag inte säker på om planeten ens har en fast kärna. Planeten har fått sitt namn efter den största guden inom romerska mytologin, Jupiter. Planeten har dock varit känd sedan länge och burit på en uppsjö av andra namn tidigare. Men som vi känner till den, kommer här tio fakta som du antagligen inte kände till om just Jupiter!

För att sätta perspektiv på hur stor Jupiter egentligen är…

Som redan nämnt i ingressen är Jupiter vårt solsystems största planet – med stora marginaler dessutom. Dess massa är 2,5 gånger så stor som alla de andra planeternas sammanlagda massa, vilket sätter perspektiv på vilken jätte vi egentligen pratar om. [källa]

Men mer massa betyder inte att den skulle bli större…

Om Jupiter skulle samla upp ännu mer massa, skulle det faktiskt inte innebära att den skulle bli större – utan snarare tvärtom. Ytterligare massa skulle faktiskt göra planeten tätare, vilket skulle få den till att börja dra ihop sig själv. Astronomer uppskattar att planeten kan sluka ungefär fyra gånger sin nuvarande massa och fortfarande förbli ungefär lika stor[källa]

Men mer massa betyder inte att den skulle bli större…

Jupiter kan omöjligt bli en stjärna…

Astronomer kallar ibland Jupiter för en ”misslyckad stjärna”, men det är inte riktigt en lämplig beskrivning av planeten. Även om det är sant att planeten, precis som en stjärna, är rik på väte och helium, har den inte tillräckligt med massa för att utlösa en fusionsreaktion i dess kärna. Det är så stjärnor genererar energi, genom att smälta samman väteatomer under extrem värme och tryck för att skapa helium, vilket frigör ljus och värme i processen. För att detta skulle kunna hända skulle planeten behöva ha en massa på cirka 70 gånger mer än vad den har idag. [källa]

Jupiter är stor – och även snabbast rotationshastighet…

Trots sin storlek och massa rör sig Jupiter väldigt snabbt. Faktum är att med en rotationshastighet på 12,6 km/s (~7,45 m/s) eller 45 300 km/h, tar planeten bara cirka 10 timmar att fullborda en fullständig rotation på sin axel. Och eftersom den snurrar så snabbt har planeten planat ut vid polerna lite och buktar ut vid sin ekvator[källa]

Jupiter är stor – och även snabbast…

Molnen på Jupiter är bara 50 – 80 km tjocka…

Det stämmer, alla dessa vackra virvlande moln och stormar du ser på planeten är bara mellan 50 – 80 km tjocka. De är gjorda av ammoniakkristaller uppdelade i två olika molndäck. Det mörkare materialet tros vara föreningar som tagits upp från djupare inuti planeten och sedan ändrar färg när de reagerade med solljus. Men under dessa moln är det bara väte och helium, hela vägen ner. [källa]

Jupiter har ringar, precis som Saturnus…

Precis som Saturnus har även Jupiter ringar, men avsevärt mindre. Det var det tredje systemet av ringar, som upptäcktes i solsystemet, efter Saturnus och Uranus ringar. De observerades först 1979 av Voyager 1 och undersöktes sedan grundligt av NASA. Ringarna har de senaste 23 åren också observerats med Hubbleteleskopet och från jorden. Det krävs emellertid mycket stora teleskop för att observera ringarna från jorden. Dessa ringar tros allmänt ha kommit från materia som kastats ut av planetens månar när de har träffas av meteoritnedslag[källa]

Röda fläcken på Jupiter håller på att försvinna…

Det mest omtalade kännetecknet på Jupiter är ”Stora röda fläcken” (på sydsidan), ett gigantiskt stormsystem, mer än dubbelt så stort som jorden. Systemet har varat i minst 400 år och upptäcktes år 1665 av den italienska astronomen Giovanni Cassini. Man vet dock att den röda fläcken håller på att krympa och vissa beräkningar tyder på att den kan vara borta om 50 – 100 år[källa]

Röda fläcken på Jupiter håller på att försvinna…

Jupiter har ett magnetfält som är 14 gånger starkare än jordens…

Kompasser skulle verkligen fungera bra på Jupiter. Det beror på att planeten har det starkaste magnetfältet i solsystemet. Astronomer tror att magnetfältet genereras av virvelströmmarna – det vill säga virvlande rörelser av ledande materia – i den flytande metalliska vätekärnan. Detta magnetfält fångar partiklar av svaveldioxid från Ios vulkanutbrott, som producerar svavel- och syrejoner. Tillsammans med vätejoner som kommer från Jupiters atmosfär bildar dessa ett plasmaark i planetens ekvatorialplan[källa]

Hela 79 månar har upptäckts runt planeten Jupiter…

Hittills har man lyckats att lokalisera 79 månar vid tillfället då denna artikel skrevs (oktober 2021). Det uppskattas dock att planeten har över 200 naturliga månar som kretsar runt den. Nästan alla av dem är mindre än 10 kilometer i diameter, och upptäcktes först efter 1975, när den första rymdfarkosten (Pioneer 10) anlände till Jupiter. Men den har också fyra stora månar, som gemensamt är kända som de galileiska månarna (efter deras upptäckta Galileo Galilei). Dessa är, i avståndsordning från Jupiter, IoEuropaGanymedes och Callisto. Dessa månar är några av de största i solsystemet, med Ganymedes som den största och mäter 5 262 km i diameter. Detta kan jämföras med vår planet, som har en diameter på 12 742 km[källa]

Hela 79 månar har upptäckts runt planeten Jupiter…

Astronomer tror att det möjligtvis kan finnas liv på Jupiters månar…

Uppdragen som gick under namnen Voyager och Galileo, som skickade rymdfarkoster till Jupiter och dess månar, fann att Europa, en av de största månarna i solsystemet, har ett flytande hav under ytan täckt av tjock is. Nu tror forskare att Europa faktiskt kan hysa liv eftersom det uppfyller tre väsentliga villkor: biokemiskt användbara molekyler, en energikälla och ett flytande lösningsmedel (vatten) där lösta ämnen kan reagera kemiskt med varandra. Förhoppningsvis får vi svar på detta inom vår livstid, även om det bara handlar om bakterier. För visst vore det spännande med upptäckten av liv? Även om det så bara handlar om bakterier eller andra levande organismer. [källa]

Så kallt är det på Jupiter…

I planetens övre atmosfär, där temperaturen mäts, är det vanligtvis runt -145 grader Celsius. Desto längre ner i planetens atmosfär man går, desto varmare blir det, på grund av trycket och de växande mängderna väte och helium som komprimeras. På den nedre gränsen av molnskiktet kan temperaturen stiga till cirka 0 grader Celsius, men det är fortfarande mycket kallt i jämförelse med jordens förhållanden. [källa]


Tyckte du detta var intressant? Dela artikeln med dina vänner!

2
2 poäng

Vad är din reaktion?

interesting interesting
1
interesting
wtf wtf
0
wtf
fun fun
1
fun
geeky geeky
1
geeky
love love
0
love
lol lol
0
lol
omg omg
1
omg
win win
2
win