Späckhuggare (Orcinus orca) är den största arten i delfinfamiljen och förs ibland till en separat familj, Globicephalidae, späckhuggare och grindvalar. Hanar blir vanligen 8,5 meter långa och stora individer har uppmäts med 9,8 meters längd. Honor är med en genomsnittlig längd av 7,0 meter och en maximal längd på 8,5 meter. Vikten ligger vanligen mellan tre och fyra ton, men en hane kan väga upp till hela 6,6 – 9,0 ton. Men nog om längder och vikter – låt oss istället hoppa till lite mer rolig fakta om just späckhuggare!
Späckhuggare är riktiga matvrak…
Späckhuggare jagar allt från fisk till valrossar, sälar, sjölejon, pingviner, bläckfisk, havssköldpaddor, hajar och till och med andra typer av valar finns på deras meny. Beroende på årstid och var de befinner sig varierar deras kost – vissa äter mycket fisk och bläckfisk, medan andra frossar mest på sälar och pingviner. Men var de än befinner sig i något av världens hav, kan medelstora späckhuggare äta cirka 230 kilo mat om dagen! [källa]
De är egentligen inte valar…
Trots att de på engelska kallas för ”killer whales” är späckhuggare faktiskt delfiner. Historiskt sett började sjömän kalla dessa marina däggdjur för ”valmördare” efter att ha sett dem gå på valar och andra marina däggdjur. [källa]
Späckhuggare är det enda kända icke-mänskliga djuret som har utvecklats baserat på kultur…
Späckhuggare har utvecklat en komplex kultur: en rad beteenden djur lär sig av varandra. De kommunicerar med distinkta samtal och visslingar. De kan leva 60 år eller mer, och de stannar i sammansvetsade matrilineära grupper ledda av äldre honor som modellerar specifika beteenden för de yngre. Forskare har hittat allt fler bevis för att kultur formar vad och hur späckhuggare äter, vad de gör för skojs skull, och till och med deras val av kompisar. Endast människor är kända för att ha utvecklats baserat på kultur, så denna insikt om späckhuggare är en stor sak för vetenskapen. [källa]
Späckhuggare är en av endast tre djurarter på planeten som går igenom klimakteriet…
Endast tre kända arter går igenom klimakteriet: späckhuggare, kortfenade grindvalar och vi människor. Äldre honor går in i klimakteriet eftersom deras äldsta döttrar själva börjar att få kalvar, vilket kan leda till slagsmål om resurser. En del forskare tror också att vi människor genomgår klimakteriet av samma anledning. [källa]
De flesta hanarna lämnar aldrig sina mödrar…
Späckhuggare håller fast vid sina mammor hela livet. Forskare misstänker att mödrar hjälper sina söner med födosök eller erbjuder skydd vid möten med andra hanar. [källa]
Späckhuggare saknar naturliga rovdjursfiender…
Späckhuggare är apex-rovdjur – vilket innebär att de är på toppen av den oceaniska näringskedjan och har inga naturliga rovdjursfiender. Inte ens människan har spenderat mycket tid på att jaga späckhuggare på grund av deras snabbhet och strömlinjeformade kroppar. I brist på sina egna naturliga rovdjur kan dessa marina däggdjur fritt jaga och döda andra oceaniska varelser utan rädsla för att bli jagade själva. [källa]
De har den näst tyngsta hjärnan bland marina däggdjur…
Neuroforskaren Lori Marino och ett team av forskare utforskade hjärnan hos en död späckhuggare med en MRT och fann en häpnadsväckande potential för intelligens. De har den näst största hjärnan bland alla havsdäggdjur, som väger så mycket som nästan sju kilo. Det är inte klart om de är lika välutrustade med minnesceller som vi människor, men forskare har funnit att de är otroligt väl förankrade för att känna av och analysera deras vattniga, tredimensionella miljö. [källa]
En späckhuggarhona föder 1 kalv i snitt vart femte år, och hon får i genomsnitt 5 kalvar under sin livstid…
Späckhuggarhonor föder vart tredje till tionde år. Dräktighetsperioden är mycket lång, och den varar i 15 – 18 månader och födslar inträffar vilken del av året som helst, men sker oftast under vintersäsongen i sina respektive regioner. Studier säger att 50% av honorna inte reproducerar sig när de är nära att fylla 40 år, och de som bor i norra Stilla havet reproducerar vanligtvis inte efter 46 års ålder. [källa]
De har cirka 45 tänder (var och en cirka 7,6 centimeter lång)…
Tänderna är formade för att slita och riva sina byten. Istället för att tugga maten tar de en stor klunk – och tro det eller ej, dessa bestar kan svälja små sälar och sjölejon hela! Större byten slits i bitar innan de äts. [källa]
Inte helt ovanligt att de jagar hajar…
De är kända för att jaga och konsumera hajkött när de har svårt för att hitta andra mindre försvarbara byten. De har faktiskt också varit kända för att jaga olika marina däggdjur inklusive några av de största kända valarna. [källa]
