10 överraskande fakta om Bysantinska riket du aldrig lärde dig i skolan

Bysantinska riket är ofta en förbises kapitel i historieböckerna, trots att det spelade en avgörande roll i Europas och Mellanösterns utveckling under nästan tusen års tid. Många känner till dess huvudstad Konstantinopel och dess position som en fortsättning på det romerska imperiet, men historien om detta mäktiga rike är mycket mer komplex och fascinerande än så.

I denna artikel dyker vi ner i tio överraskande fakta om Bysantinska riket som du antagligen aldrig fick lära dig i skolan – och som ger en helt ny bild av dess kultur, politik och betydelse.

Det har inte alltid kallats för det Bysantinska riket…

Bysantinska riket kallades aldrig så av sina egna invånare, som själva såg sig som romare och kallade sitt rike för det romerska riket, även efter Västroms fall. Termen “Bysantinska riket” är en modern benämning som historiker använder för att särskilja detta östromerska rike från det västromerska. Namnet härstammar från Byzantium, det ursprungliga namnet på huvudstaden innan den döptes om till Konstantinopel av kejsar Konstantin den store. [källa]

Bysantinerna hade ett bisarrt sätt att utkämpa politiska strider på…

I Bysantinska riket avgjordes politiska maktkamper ofta på brutala sätt istället för genom traditionella val, som vi oftast har idag. Rivaler kunde bli blinda, amputerade eller kastrerade för att göra dem olämpliga att regera, eftersom kroppslig integritet och möjligheten att få arvingar ansågs avgörande för ledarskap. Dessa hårda och groteska metoder användes för att eliminera hot mot den sittande makten och säkerställa att motståndare inte kunde göra anspråk på tronen. [källa]

Vagnkapplöpning var enormt stort på den tiden…

Vagnkapplöpning var extremt populärt i Bysantinska riket, precis som under det antika Rom. Det hölls i stora arenor som Hippodromen i Konstantinopel och drog stora folkmassor. Tävlingarna var farliga, och krascher kunde leda till allvarliga skador eller dödsfall för kuskarna, som ofta var slavar eller professionella tävlingsmän. Vinsterna kunde dock vara mycket höga, och framgångsrika kuskar kunde bli rika och fria från slaveri. Dessutom var det vanligt med spel och satsningar kring loppen, vilket ökade spänningen och publikens engagemang. [källa]

Bysantinerna förändrade krigföringen för alltid med “dödligt supervapen”…

“Grekisk eld“, ett hemligt och kraftfullt vapen som bysantinerna utvecklade omkring år 672, användes främst i sjöstrider. Med hjälp av stora sifoner på krigsskepp kunde elden sprutas ut och brann även på vatten, vilket gjorde det extremt svårt att släcka för fienden. Detta vapen skyddade Bysantinska riket under flera århundraden, särskilt mot arabiska och ryska invasioner mellan 600- och 1000-talet. [källa]

Strikta och hårda straff för äktenskapsbrott under det Bysantinska riket…

Under kejsar Leo III:s tid infördes strikta straff för äktenskapsbrott i Bysantinska riket. En gift man som begick äktenskapsbrott kunde få tolv piskrapp och böter, medan ogifta män som förgrep sig på liknande sätt fick sex piskrapp. Vissa källor berättar även om hårdare bestraffningar, som att näsan skars av på dem som begick äktenskapsbrott, och att de som kände till brottet även kunde straffas med piskrapp. [källa]

Revolutionerande jätte-kanoner blev Bysantinska rikets fall…

Konstantinopels fall år 1453 berodde till stor del på användningen av kanoner under den osmanska belägringen. En särskilt stor kanon kunde avfyra kanonkulor som vägde flera hundra kilo och lyckades bryta igenom stadens annars praktiskt taget osårbara murar. Denna militärtekniska nyhet var avgörande för att osmanerna efter en 53 dagar lång belägring kunde inta staden och därmed avsluta det Bysantinska rikets era. [källa]

Bysantinska riket fick den den ortodoxa kyrkan att växa…

Bysantinska riket var ett kristet rike med en grekisktalande kyrka som utvecklade egna liturgiska och teologiska skillnader från den latinsktalande katolska kyrkan i väst. Dessa skillnader växte över tid och kulminerade i den stora schismen 1054, som delade kristendomen i den östliga ortodoxa kyrkan och den västliga romersk-katolska kyrkan. Den ortodoxa kyrkan blev en central del av bysantinsk kultur och identitet under rikets hela existens. [källa]

Så revolutionerade bysantinerna den europeiska maten…

Det finns historiska belägg på att bysantinerna var bland de första i Europa att använda kryddor som rosmarin och saffran för att smaksätta rätter som rostat lamm. De introducerade också ingredienser som aubergine, citron och apelsin, som tidigare varit relativt okända för många européer. Genom detta bidrog de till att bredda och utveckla det europeiska köket under medeltiden. [källa]

Merparten av den antika litteraturen räddades av det bysantinska riket…

Bysantinska intellektuella bevarade och kopierade stora delar av den antika litteraturen, som bland annat verk av filosofer som Aristoteles och Platon samt historiska texter från Grekland och Rom. Genom deras insatser räddades många viktiga skrifter som länge varit förlorade i Västeuropa, vilket senare möjliggjorde en återintroduktion av denna kunskap under renässansen. [källa]

Pionjärer inom marmelad och gelé…

Bysantinerna utvecklade och breddade sortimentet av fruktmarmelader och geléer genom att använda ingredienser som päron, citroner och apelsiner. Den ökade tillgången på socker underlättade dessa kulinariska innovationer, vilket ledde till nya smaker och varianter som inte var lika vanliga i det antika Grekland och Rom.

Då var det Bysantinska riket som störst…

Bysantinska riket nådde sin största geografiska utsträckning under kejsar Justinianus I:s regeringstid, som var mellan åren 527 och 565 e.Kr. Under hans tid lyckades riket återerövra stora delar av det tidigare västromerska territoriet, som Italien, delar av Nordafrika och delar av Spanien. Denna expansion gjorde att Bysantinska riket täckte stora delar av Medelhavsområdet och var som mest omfattande under mitten av 500-talet. Befolkningen uppskattas ha legat på omkring 25 till 30 miljoner människor under denna tid. [källa]