Strålande fakta: 10 saker du antagligen inte visste om solen

Vår himmel domineras av en strålande juvel, vår stjärna och livgivare – solen. Dess bländande sken lyser upp himlen och stöper en gyllene sken över våra dagar. Men bortom dess yttre sken döljer sig en komplex värld av intensiv kärnreaktion och magnetiska stormar. Från strålande soluppgångar till solnedgångar, låt oss fördjupa oss i solens fascinerande värld och förstå dess ofattbara påverkan på livet på jorden. Här är nämligen tio fakta som du kanske inte kände till om vår alldeles egna stjärna sedan tidigare!

Solen står för nästan all massa i vårt solsystem…

Solen innehåller cirka 99,86% av vårt solsystems totala massa. Detta innebär att solen är det tyngsta och mest massiva enskilda objektet i vårt solsystem. Resten av solsystemets massa – alltså 0,14% – är fördelad på planeterna, månar, asteroider, kometer och andra himlakroppar som kretsar runt vår stjärna. [källa]

Så oerhört varm är solen…

Temperaturen på solens yta, även kallad fotosfären, är ungefär 5 500 °C. Men det är viktigt att skilja mellan temperaturen på solens yta och temperaturen i dess inre.

Solens inre är mycket varmare än dess yta. Stjärnans kärna, där kärnklyvning sker och där energin genereras genom termonukleära reaktioner, kan uppnå enorma temperaturer. Det är svårt att exakt mäta temperaturen i solens kärna, men den beräknas vara cirka 15 miljoner °C. [källa]

Så uppstår en solförmörkelse…

En solförmörkelse inträffar när månen passerar mellan solen och jorden och skapar en skugga på jorden. För att det ska bli en total solförmörkelse måste månen och solen se lika stora ut sett från jorden. Detta är möjligt eftersom solen är cirka 400 gånger större än månen, men också cirka 400 gånger längre bort från jorden än månen. Det är den optiska illusionen av deras likhet i storlek från jorden som gör att månen helt kan täcka solskivan under en total solförmörkelse. Hittills har man inte upptäckt en enda planet som har en lika perfekt solförmörkelse som just vi har här på jorden. [källa]

Så många jordklot skulle rymmas i solen…

Solen är som bekant väldigt stor i jämförelse med vår lilla planet. Dess diameter är cirka 1,4 miljoner kilometer. Om man jämför stjärnans volym med jorden kan cirka 1,3 miljoner jordklot få plats inom solens volym. Det är dock viktigt att notera att solen klassificeras som en medelstor stjärna i vårt universum. Det finns stjärnor som är mycket större och även mycket mindre än vår stjärna. På bilden nedanför ser du skalenligt hur stora planeterna är i vårt solsystem jämfört med vår sol. [källa]

Vår sol vibrerar som en enorm klocka…

Det låter kanske konstigt att tänka på vår stjärna som vibrerande, men på grund av de komplexa rörelserna inuti dess plasma (gasen) uppstår det vibrationer i dess yta. Dessa vibrationer skapar ljudvågor som reser genom solen och kan uppmätas av vetenskapsmän och forskare här på jorden. Även om vi inte kan höra solens ljud på grund av vakuumet i rymden är det fascinerande att tänka på att vår stjärna ”sjunger” på sitt eget lilla sätt! [källa]

Vad är det egentligen som får solen att lysa…?

Vår stjärna lyser genom kärnfusion, en process där väteatomer slås samman för att bilda heliumatomer i dess inre. I denna process frigörs enorma mängder energi i form av ljus och värme. Detta är möjligt tack vare att stjärnans enorma massa och gravitation skapar tillräckligt höga temperaturer och tryck för att väte ska kunna förenas och omvandlas till helium. Denna konstanta kärnfusionsprocess är vad som gör att solen lyser och ger energi till vårt solsystem. [källa]

Så skapades vår sol…

Solen bildades för cirka 4,6 miljarder år sedan ur ett stort molekylärt moln av gas och stoft, kallad solskivan eller solnebulosan. Den centrala delen av denna skiva kollapsade på grund av gravitation och bildade en protostjärna. Genom kärnfusion av väte till helium började stjärnan lysa och generera energi. Samtidigt bildades planeterna och andra himlakroppar i solsystemet genom ackretion och kollisioner av materia från den omgivande skivan. [källa]

Så kan solstormar påverka livet här på jorden…

Solstormar är kraftfulla fenomen som uppstår på stjärnans yta, främst i dess korona, och är kopplade till magnetiska aktiviteter i solfläckar. De kan orsaka geomagnetiska stormar här på jorden, vilket i sin tur kan störa elektronik och kommunikationssystem, som bland annat satelliter och GPS. Solstormar kan också påverka kraftnätet och ge upphov till norrsken vid polerna, vilket är vackra ljusfenomen som syns på himlen. Forskare övervakar ständigt solstormar noga för att förutse deras effekter och minimera eventuella skador på teknik och samhälle. [källa]

Så kommer solen till slut att dö…

Solen kommer att fortsätta lysa stabilt i ytterligare cirka 5 miljarder år. När den har förbrukat sitt vätebränsle kommer den att expandera till en röd jätte, vilket kommer att påverka jorden och de inre planeterna. Efter denna fas förlorar vår stjärna sitt yttre skikt och bildar en planetarisk nebulosa, medan dess inre kollapsar till en vit dvärg. Denna dvärgfas kommer att vara solens sista stadium, där den långsamt svalnar över flera miljarder år. Visst låter detta kanske hemskt – men oroa dig inte, om 5 miljarder år är mänskligheten sannolikt ändå ett minne blott (lät inte alls mindre deprimerande, va?). [källa]

Så liten del av solenergin skulle kunna tillgodose hela vår planets energibehov…

Enligt vissa beräkningar motsvarar den totala mängden solenergi som når jorden på en enda dag cirka 10 000 gånger mer energi än vad hela mänskligheten använder under samma tidsperiod. Det innebär att om vi effektivt kunde utnyttja en liten bråkdel av den solenergi som når jorden, skulle vi kunna täcka hela mänsklighetens energibehov. Men tyvärr har vi en bra bit kvar när det kommer till forskning för att ens vara i närheten av detta. Men vem vet vad framtiden har att utvisa? [källa]