De dyker ofta upp i gryningens dimma eller i vägkanten en sen sommarkväll – stillsamma, eleganta och alltid med ett vaksamt öra vänt mot skogen. Rådjuren (Capreolus capreolus) är en självklar del av den svenska naturen, men hur mycket vet vi egentligen om dem? Bakom de stora ögonen och de snabba benen döljer sig en rad oväntade beteenden, överraskande anpassningar och små hemligheter som få känner till.
Här är tio fakta om rådjur som garanterat får dig att se på dessa skygga skogsdjur med nya ögon.
Rådjuren blev nästan helt utrotade i Sverige…
Rådjuren blev nästan helt utrotade i Sverige…Det är svårt att tro i dag, men för drygt hundrafemtio år sedan var rådjuren nära att försvinna helt från Sverige. Under 1700-talet fanns de rikligt i både Götaland och Svealand, men när allmogens rätt att jaga blev fri efter att tidigare ha varit förbehållen adeln, sköts populationen nästan bort. Vid mitten av 1800-talet fanns rådjur bara kvar i Skåne, medan de hade försvunnit från stora delar av Mellansverige.
Tack vare återinplantering, bland annat av industrimannen Oscar Dickson på 1860-talet, och stramare jaktregler började arten långsamt återhämta sig. Under 1900-talet spred sig rådjuren norrut igen och blev till slut ett av våra vanligaste däggdjur. Minskad mängd rovdjur, mildare vintrar och förändrade jordbruksmetoder bidrog till ökningen. Från att ha varit nära utrotning har rådjuren i dag återtagit sin självklara plats i den svenska naturen. [källa]
Jagandet ökar med åren…
Jagandet ökar med åren…Rådjuret betraktas som ett värdefullt jaktvilt. Djuret jagas både för köttets och sportens skull. Enbart under 1984 sköts cirka 1,7 miljoner rådjur i Europa. Under det tidiga 2000-talet var siffran uppe på cirka 2,7 miljoner. [källa]
Här skjuts flest rådjur i Europa…
Här skjuts flest rådjur i Europa…Tyskland toppar både när det gäller antalet rådjur och hur många som fälls varje år. Landet beräknas hysa Europas största rådjursstam – uppskattningsvis flera miljoner djur – och står för en betydande del av hela den europeiska avskjutningen. Enligt internationella viltstudier sker omkring en tredjedel av all rådjursjakt i Europa just där.
Även länder som Frankrike, Österrike, Polen, Sverige och Storbritannien har stora populationer och hög jaktaktivitet, med hundratusentals djur som årligen fälls. Sverige ligger ofta bland de fem länder i Europa där flest rådjur skjuts, och stammen här anses vara både stabil och livskraftig. Skillnaderna mellan länderna beror på allt från jakttraditioner och rovdjursförekomst till hur stora jordbruks- och skogsområden som finns tillgängliga. [källa]
Detta är tillåtet vid jakt i Sverige…
Detta är tillåtet vid jakt i Sverige…I Sverige bedrivs jakt på rådjur i huvudsak på tre olika sätt: med drivande eller stötande hund, som vakjakt eller som smygjakt/pyrschjakt. Rådjur jagas både med kulgevär och hagelgevär. Tillåtna kalibrar är för kulvapen klass 2 och hagelvapen kaliber 12, 16 och 20. [källa]
Kan innehålla höga halter av cesium…
Kan innehålla höga halter av cesium…I östra delen av Sverige är det tillåtet att jaga hornbärande rådjur från och med 1 maj till 15 juni. Detta på grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som medfört att cesiumhalten är hög i rådjur. Cesiumhalten ökar under sommarmånaderna då djuren betar i markytan, till exempel gräs, svamp och så vidare, och är som högst under höst och tidig vinter. Cesiumhalten sjunker sedan när djuren betar från träd och buskar. Halterna är som lägst under de tidiga vårmånaderna. Det är på grund av att halterna är låga under våren som jakten på hornbärande djur godkänns denna tid.
Använder luktsinne för kommunikation…
Använder luktsinne för kommunikation…Rådjur har också ett extraordinärt luktsinne. De kan känna doften av mat på enorma avstånd. Rådjuren använder också denna förmåga genom att kommunicera med varandra, och även för att detektera positionen av andra rådjursgrupper. [källa]
400 000 skjutna under år 1993…
400 000 skjutna under år 1993…År 1993 sköts nästan 400 000 rådjur bara här i Sverige. Nedgången i rådjursstammen ses tydligt i avskjutningssiffrorna, 1997 sköts det 210 000 djur och cirka 160 000 år 2001. [källa]
Äter avsevärt mer under sommaren…
Äter avsevärt mer under sommaren…Under vinterperioden äter ett rådjur bara cirka en tredjedel jämfört med vad de äter under sommaren. Detta för att födan är avsevärt svårare att hitta under kalla vintrar. De äter bara tillräckligt för att inte frysa under vintern och äter upp sig mer under sommaren. [källa]
Hanen försvarar familjen…
Hanen försvarar familjen…En hane försvarar ständigt sin familj, och känner de sig hotade av dig – eller något annat djur – hör det inte alls till ovanligheten att hanen försvarar familjen. Speciellt om det finns killingar i flocken. [källa]
Kunde ha varit Ålands vapen…
Kunde ha varit Ålands vapen…Det första framställda vapnet för Åland var ett rådjur. Det kom dock aldrig till användning, utan ersattes slutliten med en kronhjort. [källa]
5 vanliga frågor och svar om rådjur
Rådjur sover oftast ute i det fria, vanligtvis i tät vegetation som ger skydd mot vind och rovdjur. De lägger sig gärna i högt gräs, buskage eller ungskog där de kan vila ostört. Till skillnad från många andra djur har de ingen fast liggplats utan byter ofta plats beroende på väder och trygghet.
Rådjuret är en finsmakare bland växtätarna. Det äter knoppar, blad, örter, svamp och ibland frukt eller bär. På vintern överlever de främst på kvistar och ris från lövträd, särskilt asp, rönn och vide. De föredrar mjuka och näringsrika växtdelar och undviker ofta gräs, som är svårare att smälta.
I det vilda blir ett rådjur sällan äldre än 8–10 år, även om de i teorin kan leva upp till 15 år. Trafikolyckor, jakt och rovdjur gör att få individer når sin fulla livslängd. Råbockar lever generellt kortare än getter, eftersom de ofta slits hårdare under brunsten på sommaren.
Rådjuren får sina kid i maj eller juni, efter en ovanligt lång dräktighet på nästan tio månader. Det beror på att ägget vilar i flera månader innan det börjar utvecklas – ett fenomen som kallas fördröjd implantation. Geten föder oftast två kid, men ibland bara ett eller tre, beroende på ålder och tillgång på mat.
Rådjur anpassar sig till kylan genom att minska sin aktivitetsnivå och spara energi. De rör sig mindre, söker skydd i tät skog och äter det lilla som finns – mest ris och knoppar. Deras vinterpäls är tät och isolerande, men långa perioder med djup snö och is kan ändå bli ödesdigra, särskilt för unga djur.
