Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Just vårt genetiska arv har blivit en betydande faktor för just släktforskning, som skapat ett rejält intresse hos privatpersoner världen över. Nedan finner du tio fakta som du kanske inte alls kände till om just genetik sedan tidigare!
Cancer har egentligen ganska lite med genetik att göra…
Cirka 90–95% av alla cancerfall orsakas av miljö- och livsstilsfaktorer som rökning, kost, alkohol och solens UV-strålning. Endast 5–10% beror på ärftliga genetiska mutationer, även om cancer i grunden alltid handlar om förändringar i cellernas DNA. [källa]
De blir både genetiska syskon och kusiner…
När ett par enäggstvillingar får barn med ett annat par enäggstvillingar blir barnen genetiskt sett lika nära som helsyskon, trots att de juridiskt bara är kusiner. De delar alltså upp till 50% av sitt DNA – betydligt mer än vanliga kusiner. [källa]
Vi vet inte ens var hälften av vår magtarmskanal kommer ifrån…
Cirka 40% till 50% av den genetiska informationen som finns i vår magtarmkanal stämmer inte överens med något som någonsin har klassificerats tidigare, inte växter, djur, svampar, virus eller bakterier. Vi har ingen aning om vad det är. Biologer kallar det för “biologisk mörk materia“. [källa]
Somliga kvinnor kan se hundra miljoner fler färgnyanser än andra…
Vissa kvinnor kan ha en genetisk mutation som innebär att man blir tetrakromatiskt, vilket gör att deras ögon har fyra olika typer av konceller, vilket gör att de kan se 100 miljoner olika färger jämfört med de ungefär en miljon färgnyanser de flesta av oss kan se. [källa]
En syndrom som inte bara medför nackdelar…
Det finns en genetisk hormonsjukdom som kallas Larons syndrom som resulterar i kortväxthet, längre förväntad livslängd och nära immunitet mot cancer och diabetes. Omkring 350 personer är drabbade i världen, varav cirka en tredjedel bor i Ecuador, forskning pågår kring varför. [källa]
Blåögda härstammar sannolikt från en enda gemensam förfader…
Alla blåögda människor delar samma genetiska mutation i OCA2-genen, vilket tyder på att de härstammar från en gemensam förfader som levde för cirka 6 000–10 000 år sedan. Mutationen minskade mängden pigment i iris, vilket gav upphov till den blå ögonfärgen. Att alla blåögda bär på exakt samma förändring är ett starkt tecken på att den har sitt ursprung i en enda individ. [källa]
Inavel och genetik resulterade i blå hudton…
Generationer av inavel kombinerat med det sällsynta genetiska tillståndet som kallas methemoglobinemi resulterade i en blåhyad familj i Kentucky, USA, som heter Fugates. En bild på en familjemedlem som gick under smeknamnet “Pappa Smurf” finner du nedanför. [källa]
Därför blir vi sällan över 120 år gamla…
Teoretiskt kan människokroppen vara oförmögen att leva längre än 120 år på grund av genetisk kodning som kan begränsa hur många gånger våra celler kan dela sig. Den längsta dokumenterade mänskliga livslängden är Jeanne Calment från Frankrike (1875–1997), som dog vid en ålder av 122 år och 164 dagar. [källa]
Nu har du en ursäkt för att inte äta upp grönsakerna…
Vissa människor kan hata smaken av kål, broccoli och andra växter i Brassica-släktet på grund av att grönsakerna innehåller kemiska likheter med fenyltiokarbamid (PTC), en kemikalier som antingen är smaklös eller mycket bitter beroende på en persons genetiska sammansättning. [källa]
10% av alla européer är resistenta mot HIV av en anledning…
Biologer vid University of Liverpool har upptäckt att medeltidens plågor – som digerdöden/pesten – gjorde att cirka 10% av européerna blev resistenta mot HIV. Dessa individer bär på en genetisk mutation som kallas CCR5-Delta32, vilket gör dem resistenta mot HIV. Denna genetiska mutation finns sällan hos afrikaner och asiater. [källa]
5 vanliga frågor och svar om genetik
Genetik är vetenskapen om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomma genom gener. Gener är delar av vårt DNA som innehåller instruktioner för hur kroppen ska utvecklas och fungera. Det är genetik som avgör allt från ögonfärg och blodgrupp till sjukdomsrisker och vissa beteenden.
DNA är det kemiska material som bär vår genetiska information, medan gener är specifika avsnitt av DNA som kodar för olika egenskaper eller funktioner. Man kan säga att DNA är boken och generna är kapitlen som berättar olika delar av historien.
Gener påverkar mycket, men de styr inte allt. Miljö, livsstil och slump spelar också en viktig roll. Till exempel kan gener ge en ökad risk för en viss sjukdom, men om sjukdomen faktiskt utvecklas beror ofta på faktorer som kost, motion och miljöpåverkan.
Man kan inte ändra sina gener naturligt, men forskare kan idag redigera DNA i laboratorier genom tekniker som CRISPR. Detta används främst inom medicinsk forskning för att försöka behandla ärftliga sjukdomar. För vanliga människor är det dock inte möjligt att förändra sitt genetiska arv.
Enäggstvillingar har nästan identiskt DNA, eftersom de kommer från samma befruktade ägg som delat sig i två. Tvåäggstvillingar däremot delar bara cirka 50% av sina gener, precis som vanliga syskon. Trots identiskt DNA kan enäggstvillingar utvecklas olika på grund av miljö och livsstil.
Cancer har egentligen ganska lite med genetik att göra…
De blir både genetiska syskon och kusiner…
Vi vet inte ens var hälften av vår magtarmskanal kommer ifrån…
Somliga kvinnor kan se hundra miljoner fler färgnyanser än andra…
En syndrom som inte bara medför nackdelar…
Blåögda härstammar sannolikt från en enda gemensam förfader…
Inavel och genetik resulterade i blå hudton…
Därför blir vi sällan över 120 år gamla…
Nu har du en ursäkt för att inte äta upp grönsakerna…
10% av alla européer är resistenta mot HIV av en anledning…